Sammanlagt har regeringen tillsatt 41 utredningar hittills i år. Av dessa leds 12 av kvinnor, resten är idel män.

I mars i år gjordes en liknande genomgång ,av könsfördelningen. Bilden nu bekräftar den bild som då kom fram. Under 2009 var 65 procent av ordförandena i de statliga utredningarna män och 35 procent var kvinnor. Hittills i år är motsvarande siffra 71 respektive 29 procent.

I likhet med jämförelsen från i våras är variationen mellan departementen stor. Vissa, som exempelvis socialdepartementet, har till och med kvinnliga ordföranden i majoritet. Fyra av de sex utredningar som tillsatts i år leds av kvinnor. Samma fenomen finns på utbildningsdepartementet där lejonparten av ordförandena är kvinnor.

Mest jämställt i det här avseendet är miljödepartementet, som under året har tillsatt fem utredningar av vilka två leds av kvinnor. En kvinnlig representation på 40 procent, med andra ord.

Annars är könsuppdelningen i ”hårda” och ”mjuka” frågor tydlig. Av tradition manliga områden som försvar, finans och näringsliv har kraftig manlig dominans. ”Mjuka” ,områden som kultur eller sociala ,frågor, domineras på motsvarande sätt av kvinnor.

De olika departementen är ålagda att beakta könsaspekterna när de tillsätter utredningar. I exempelvis Norge har man gått längre i sin strävan och infört kvotering.

Även om den kvinnliga representationen inom det svenska utredningsväsendet fortfarande har en bit kvar till fullständig jämställdhet, har mycket hänt under de senaste decennierna. Före slutet av 1980-talet var antalet kvinnliga ordförande inom regeringens utredningsväsende extremt lätträknade.