– Detta borde stoppas, det vore rimligt med ett vapenembargo mot Bahrain. Vi måste ha en mycket striktare policy också för följdleveranser, vi har inte haft koll på de här länderna, säger Torbjörn Björlund (bilden), Vänsterpartiets representant i Exportkontrollrådet.
Sverige har under 2000-talet beviljat krigsmateriel till många regimer i Mellanöstern och Nordafrika. Största delen av exporten har gått till allt annat än demokratiska länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten.

Ett land som Sverige exporterar vapen till är Bahrain, vid den arabiska halvön. Det senaste året har demokratirörelsen i landet slagits ned mycket hårt och brutalt.

Fyra länder i EU exporterar vapen till Bahrain: Belgien, Storbritannien, Frankrike och Sverige.
Under åren 2005–2009 handlade det om svensk export till Bahrain till ett sammanlagt exportvärde av 17,5 miljoner kronor. Men under 2010 steg exporten till 31 miljoner på ett år.

– Det rör sig om enheter och reservdelar till marina ledningssystem och pansarvärnssystem, säger Diana Malm, kommunikationsansvarig vid ISP, Inspektionen för strategiska produkter.

I februari förra året skedde de värsta övergreppen i Bahrains huvudstad Manama. När tiotusentals människor demonstrerade för demokrati och mänskliga rättigheter, svarade regeringens säkerhetsstyrkor med gevärseld och många sköts ihjäl.

Som svar på övergreppen meddelade Storbritannien i samband med oroligheterna att landet skulle se över sin vapenexport, och drog tillbaka 24 utfärdade exportlicenser. Frankrike avbröt sin export av säkerhetssystem.

Den svenska vapenexporten till Bahrain består av följdleveranser till vapensystem som köptes från Sverige under 1980-talet. Några nya utförseltillstånd har inte varit aktuella.

I maj förra året beslutade riksdagen att regeringen ska utreda en ny lag om skärpt exportkontroll gentemot icke-demokratiska stater.

– Vi måste bli mer noggranna till vem vi säljer försvarsmateriel. Att Sverige under 2000-talet sålt kvalificerade vapen både till Bahrain och Saudiarabien är pinsamt, sade folkpartiledaren Jan Björklund under partiets riksmöte i mars förra året.

Trots att det gått mer än ett halvår sedan riksdagsbeslutet har utredningen ännu inte påbörjats.

– Vi välkomnar en diskussion om lagstiftningen. Men tills vidare är det den gamla lagen som gäller, säger Diana Malm.