Regeringen har officiellt inga åsikter om exempelvis Saab väljer att erbjuda motköp när företaget marknadsför Jas-plan.
Men regeringens principiella inställning är att motköp snedvrider konkurrensen och därför är av ondo.
Av det skälet är den nuvarande linjen att inte kräva något slags ytterligare kompensation när det är den svenska staten som är köparen.
Sverige har varit ganska pådrivande i frågan om så kallad ökad konkurrensneutralitet vid internationell upphandling. För två år sedan beslutade ministerrådet och EU-parlamentet om ett nytt direktiv som innebär ökade krav vid vapenupphandlingar. Det direktivet trädde i kraft den 1 november i år i Sverige.

Vid en internationell jämförelse är Sverige ovanligt marknadsliberalt på det här området. Även om attityderna börjar förändras, klamrar sig många länder fortfarande fast vid statliga motköpsavtal.
Kritiker menar att detta innebär en risk att Sverige blir dubbel förlorare när våra företag glatt accepterar krav på motköp medan vi själva som köpare aldrig kräver motsvarande villkor.
Regeringens linje är att, oavsett vad omvärlden gör, gå i bräschen för ökad frihandel vid den här typen av affärer. På sikt räknar man med att den ökade konkurrensen ska leda till mer prisvärda materiel och effektivare upphandlingar.

Ur politisk synvinkel är det lätt att förstå motköpens attraktionskraft för ett vapenköpande land: om eller när köpet ifrågasätts av oppositionen (vilket nästan alltid sker) kan regeringen alltid peka på att köpet skedde mot frikostiga motköpsåtaganden och att det därför ändå är en bra affär för landet.