Samtidigt som svenska elevers kunskaper sjunker, befinner sig betygen på ovanligt höga nivåer. Betygsinflationen har fått bland andra Riksrevisionen att reagera och i en rapport (RiR 2011:23) slogs fast att betygssättningen i grundskolan inte sker på ett likvärdigt sätt. Särskilt viktigt, framhöll, Riksrevisionen, var att det delade ansvaret mellan staten och huvudmannen komplicerar styrningen samtidigt som staten inte utnyttjar sitt mandat att styra över betygssättningen fullt ut.

Regeringen instämmer i mycket av Riksrevisionens iakttagelser. Samtidigt påpekar regeringen att en rad åtgärder nu har vidtagits för att garantera en mer likvärdig betygssättning. Dit hör till exempel den nya skollagen, som började gälla den 1 juli i år.

Den nya betygsskalan, med flera steg har också börjat tillämpas sedan i höstas. Detta, i kombination med att enbart legitimerade lärare ska ha rätt att utfärda betyg och fler nationella prov, ska borga för rättvisare betyg i framtiden.

Regeringen påpekar att Riksrevisionens granskning genomfördes kort innan dessa omfattande reformer trädde i kraft och att effekten av dessa reformer säkert kommer att påverka betygssättningen i mer gynnsam riktning.

När det gäller den statliga styrningen, skriver regeringen att Skolinspektionen har fått ett förtydligat uppdrag att vidta åtgärder gentemot skolor där inspektionens rättning av nationella prov ”resulterar i betydande avvikelser” från skolans rättning.