I budgeten skriver man att denna typ av bistånd snarare ska skötas av EU-kommissionen och Världsbanken än av bilaterala givare såsom Sverige.

”Generellt budgetstöd för fattigdomsbekämpning förutsätter ett stor mått av förtroende för samarbetslandets politik och är förenat med ett stort antal utmaningar av framförallt politisk natur, i synnerhet för en bilateral givare”, skriver regeringen.

Regeringen anser därför att det generella budgetstödets roll i det bilaterala utvecklingssamarbetet behöver ses över.

Strax under 1 miljard kronor, eller 6 procent, av biståndet genom Sida var budgetstöd 2010. För närvarande är det fyra länder som får budgetstöd från Sverige; Mali, Burkina Faso, Moçambique och Tanzania.

Cirka hälften av det svenska biståndet går till multilaterala organisationer och hälften går till bilateralt stöd, som till största delen hanteras av Sida.

En annan nyhet i budgeten är att regeringen gör en särskild biståndssatsning till nätaktivister, utsatta personer i civilsamhället och till demokratirörelser från bland annat Nordafrika och Mellanöstern.

Årets biståndsbudget omfattar 35,8 miljarder kronor 2012. Av dessa pengar går cirka 5 miljarder till flyktingmottagande i Sverige (3,2 miljarder kronor), till skuldavskrivningar och till ambassadverksamhet i biståndsländer. Även stipendier till utomeuropeiska studenter ska finansieras med hjälp av biståndspengar.

I biståndsbudgeten fortsätter regeringen på den inslagna vägen. Tyngdpunkten i biståndet ligger på att stödja fattiga kvinnor, på miljö- och klimatinsatser, på satsningar för demokrati och mänskliga rättigheter.

En annan viktig paroll är att fler nya aktörer ska erbjudas möjligheter att bidra till utvecklingssamarbetet. En särskilt viktig roll anses det näringslivet ha. 650 miljoner kronor i biståndsbudgeten öronmärks för att hjälpa samarbetsländerna att utveckla företag och näringsliv.