Åtgärder mot den ekonomiska krisen har varit ett tema på varje EU-toppmötet de senaste tre åren, och det möte som äger rum i Bryssel på söndag är inget undantag.

Inför toppmötet har kommissionen lagt fram ett förslag om en EU-skatt på finansiella transaktioner. EU-ledarna väntas besluta att gå vidare med frågan. Men den svenska regeringen är djupt skeptisk till en skatt på EU-nivå. Om skatten införs över hela världen är Sverige berett att lyssna. Men problemet är att tunga länder i G 20-gruppen, som USA, har avfärdat planerna. Statsminister Fredrik Reinfeldt tror inte att skatten kommer att leda till ökade intäkter utan till att verksamheter och jobb flyttar ut ur EU.

–  Det kommer att utvecklas metoder och konsulter för att komma bort från skatten, sade han i EU-nämnden på onsdagen.

Reinfeldt menar dock att bankerna och finansinstitut ska vara med och betala för sin del av krisen. Men en skatt på transaktioner leder fel och kostnaderna riskerar att vältras över på bankkunderna i form av avgifter – något som bankerna är ” duktiga på” enligt Reinfeldt.

  – Bankerna låter det inte stanna hos ägarna utan lyfter det till kunderna.
Statsministern förordar i stället den svenska modellen med stabiliseringsfonder som bankerna betalar och ökat krav på kapitaltäckning, eftersom kostnaderna då stannar hos bankägarna.

–  Den svenska modellen är mer pricksäker än en transaktionsskatt, sade Reinfeldt.

Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är välvilligt inställda till en skatt på EU-nivå och anser att regeringen vid EU-toppmöte ska inta en positiv hållning till skatten.

– Vi socialdemokrater tycker att man ska pröva detta, sade Marie Granlund.

En skatt på finanstransaktioner är inte enbart ett sätt att låta banksektorn bidra utan den kan också användas för att betala svenska välfärdssatsningar, enligt Socialdemokraterna.

Regeringen fick dock stöd för sin mer kritiska linje till skatten då Sverigedemokraterna valde att inte ställa sig bakom de andra oppositionspartierna.
 
 De två tyngsta frågorna är dock om Grekland har gjort tillräcklig för att få ett nytt stödpaket och om det stödsystem som finns för euroländer i kris ska utökas ekonomiskt.

Jonas Sjöstedt (V) anser att Sverige inte ska vara med och betala till krisfonden, EFSF.

– Sverige ska inte riskera skattepengar för att rädda banksystem i Frankrike och Italien, sade han.

Fredrik Reinfeldt ansåg att Sjöstedts hållning var nationalism.
–  Om alla runt om i Europa skulle resonera så då skulle Grekland stå ensamt, sade statsministern.

Han underströk att bankkriser i anda länder påverkar Sverige.

 Men Sverige är inte med i eurosamarbetet ska därför inte ge sig in i krisfonden.
 
En annan fråga är hur EU-länderna ska göra banksektorn mer robust mot kriser.
 Sverige stödjer det förslag som EU-kommissionen har lagt fram och som i praktiken innebär att banker så långt som det är möjlig ska skaffa eget kapital för att ta sig ur en kris. Först i sista hand ska banker få stöd från staten eller EU under strikta krav.

– Vi vill säkerställa att det gör ont för ägarna att begära offentliga medel, sade Reinfeldt.