Beslut om datalagring skjuts upp i ett år
EU-direktivet beslutades våren 2006 och var en reaktion på bombattentaten i Madrid år 2004. Den dåvarande S-regeringen var en av initiativtagarna.
Enlig EU-reglerna blir teleoperatörerna skyldiga att lagra uppgifter om bland annat telefonsamtal, sms och e-post. Polisen ska sedan kunna begära ut trafikuppgifterna vid utredningar om grova brott, och syftet är att ta reda på vilka personer som varit i kontakt med varandra, var de har befunnit sig och vid vilken tidpunkt det har skett. Däremot får inte innehållet - det som skrivs eller sägs - lagras.
Telebolagen sparar redan i dag trafikuppgifter för eget bruk, till exempel för fakturering, och dessa uppgifter används ofta i brottutredningar. Enligt regeringens förslag ska telebolagen spara uppgifterna i sex månader och hanteringen av uppgifterna ska regleras. Efter sex månader ska uppgifternas tas bort. EU-direktivet tillåter en längsta lagringstid på två år.
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna använde sig av grundlagens regler och drev igenom att förslaget ska vila i ett år. Reglerna kan användas vid frågor som begränsar människors fri- och rättigheter. I mars nästa år kan frågan tas upp till ny behandling i justitieutskottet.
I riksdagen fanns en majoritet av allianspartierna och Socialdemokraterna för att Sverige ska införa EU-reglerna i svensk lag.
Teleoperatörerna måste då under sex månader lagra vissa uppgifter om tele- och datatrafik – uppgifter som polisen sedan kan använda vid utredningar om grova brott. MP och V är hårdnackade motståndare medan Sverigedemokraten i sak är för reglerna. Men SD vill ha en garanti i för att trafikuppgifter inte lagras i andra länder. Partiet fick inte stöd för den linjen och valde därför att stödja V:s och MP:s krav om att skjuta upp beslutet i ett år.
I riksdagen fick de tre partierna hård kritik framförallt för att Sverige nu riskerar böter från EU för att direktivet inte införs i tid. Enligt Johan Linander (C) kommer EU-kommissionen i början av april att stämma Sverige inför EU-domstolen, och domstolen fastställer sedan hur mycket Sverige ska betala. Praxis är ett engångsbelopp på 5 miljoner euro i böter. Sedan införs ett vite på 45 000 euro per dag som löper till dess att reglerna införts, enligt Linander.
– Det kan handla om 150 miljoner kronor om året. Men det kan bli dyrare än så, kanske en halv miljard om året, sade Linander och anklagade motståndarna för att skicka räkningen till skattebetalarna.
Centern är dock motståndare till direktivet och hade hellre sett att det varit frivilligt att genomföra reglerna, men då det nu är avgjort i demokratisk ordning måste det införas.
– Vi ogillar det skarpt, men vi är tvungna att införa det, sade Linander.
Kritikerna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dock stoppa direktivet för gott, och de menade även att det är oklart hur mycket pengar som Sverige kan tvingas att betala.
– Pengarna är inte det viktigaste. Det är viktigare att stå upp för skyddet för integritet och mänskliga rättigheter, sade Jens Holm (V).
Kent Ekeroth (SD) erbjöd regeringspartierna en chans att få igenom förslaget om de gick med på att trafikuppgifterna inte lagras utomlands.
– Sju länder har redan infört ett sådant förbud. Det är inget konstig med det, sade Ekeroth och menade att det är regering som får ta ansvaret för böterna då den inte vill stödja SD:s krav.
Men hans erbjudande om en uppgörelse fick inget gehör och Johan Pehrson (FP) anklagade Ekeroth för att ägna sig åt utpressning.
– Ni tycket inte att vi ska lita på andra länder. Det är en åsikt från månens baksida, sade Pehrson.
EU-kommissionen har tidigare aviserat en översyn av direktivet. Och motståndarna anser att Sverige borde invänta den analysen innan direktivet genomförs.
– Regeringen borde arbeta för att riva upp eller omförhandla direktivet, sade Maria Ferm (MP).
EU-kommissionens utvärdering väntas under våren. Men en eventuell förändring av reglerna är inte gjord i en handvändning och väntas ta flera år. Först ska ett förslag lämnas av kommissionen och därefter ska frågan förhandlas i ministerrådet och EU-parlamentet innan ett nytt direktiv kan vara klart, och fram till dess kan Sverige bli tvunget att betala pengar till EU.
Skriv ny kommentar
Användarvillkor
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget.
» Fullständiga villkor

Per-Anders Sjögren
Visa sidan på Twitter eller Facebook 
