RÄTTSVÄSEN | 1 mars 2010
Lagrådet skär regeringens förslag till ny skollag i bitar. Det har inte förberetts tillräckligt noggrant, skriver Lagrådet som menar att delar av förslaget kan strida mot grundlagen.
Fakta
- Regeringen har tänkt att lämna en proposition om den nya skollagen i slutet av mars.
- Om regeringen hinner med det kan riksdagen fatta beslut före valet.
förändringarna i skollagen är enligt regeringen ett av de största lagstiftningsarbetena i modern tid.
Så långt håller Lagrådet med när det i sitt yttrande konstaterar att den föreslagna skollagen innehåller 29 kapitel med sammanlagt 700 lagparagrafer.
Lagrådet är också positivt till att samla skolvärldens alla olika skol- och verksamhetsformer och huvudmän i en lag, även om lagen därigenom blir omfångsrik och svåröverskådlig.
Men sedan kommer kritiken. Lagrådet slår ner på det mesta.
Centrala begrepp har inte enhetliga definitioner. Begreppet elev får därför olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det förekommer.
”Lagrådet får närmast intrycket av att många av de noterade bristerna, som här enbart beskrivits med ett fåtal exempel, beror på att en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet. Enligt Lagrådets mening måste en sådan genomgång och överarbetning ske under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet”, skriver Lagrådet.
Språkliga otydligheter i förslaget öppnar för tolkningar som gör vissa av bestämmelserna grundlagsstridiga. Det gäller när regeringen ska meddela föreskrifter till myndigheter om vilka ämnen som ska ingå i det nationella programmet i gymnasiesärskolan, och kunskapskraven för betygen A, C och E i det nya betygssystemet.
Lagrådet anser generellt att det finns ”ett anmärkningsvärt stort antal brister” i hur lagparagraferna är formulerade i författningskommentarerna och i lagtexten:
”En grundläggande kontroll och upprättning av de båda uppsättningarna av lagtext borde naturligtvis ha utförts innan förslaget presenterades för Lagrådet och måste göras under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet”.
Dispositionen och rubrikerna i den nya lagen hänger inte alltid samman med lagtextens innehåll och behov av rubriker. Paragraferna är inte enhetligt utformade och svarar inte mot innehållet.
En del rubriker är medtagna, andra utelämnas. Bara en del av dem är korrekt återgivna, medan andra har kompletterats eller förkortats.
”En brist när det gäller utformningen av lagtexten är att det i paragrafer med samma sakliga innehåll har använts olika formuleringar, olika ordvändningar och olika begrepp utan att det tycks vara motiverat. Bristen på enhetlighet är omfattande”, skriver Lagrådet.
Det förekommer också hänvisningar i lagtexten till andra lagrum, där hänvisningarna är felaktiga.
Staffan Thulin
staffan.thulin@riksdagen.se