Studentkårer | 25 februari 2009
Den 1 juli 2010 försvinner tvånget för alla studenter att vara med i en studentkår. Men frågan är om finansieringen för att avskaffa kårobligatoriet håller.
Fakta
Alla som studerar vid en statlig högskola är skyldiga att vara med i en studentkår. Avgiften varierar mellan 132 och 680 kronor per år.
Hösten 2007 fanns cirka 340 000 studenter vid 84 studentkårer vid de statliga högskolorna.
Kårobligatoriet är en riktig långbänk i svensk politik som utretts fem gånger bara de senaste 35 åren. 1993, under den förra borgerliga regeringen, beslutade riksdagen att det skulle avskaffas. Men beslutet hann aldrig träda i kraft. Det upphävdes efter regeringsskiftet 1994.
Därför kallar högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg, FP, regeringens förslag att avskaffa kårobligaotoriet historiskt.
– Kårobligatoriet är lika fel som en gång kollektivanslutningen till Socialdemokraterna och statskyrkan var. Det har överlevt sig själv, säger Leijonborg.
Studentkårerna ska även i fortsättningen vara representerade i högskolans ledning. Och de nya, frivilliga kårerna, och även nationerna i främst Lund och Uppsala, förblir skattebefriade.
Men regeringen har inte köpt utredaren Erland Ringborgs förslag att de frivilliga kårerna skulle finansieras med 1 100 färre utbildningsplatser vid högskolorna.
– Det framstår som otänkbart i dag, säger Leijonborg.
Ett nytt statsbidrag införs för att trygga verksamheten. Men det blir klart mindre än vad Ringborg föreslog för ganska exakt ett år sedan, 105 kronor per elev och år i stället för de 310 kr som Ringborg föreslog. För andra halvåret år 2010 blir stödet 20 miljoner kronor, för år 2011 blir det 30 miljoner. Ringborg föreslog 100 miljoner.
Skattebefrielsen, det nya statsbidraget och kårernas inkomster från medlemsavgifter från studenter som frivilligt vill vara med, ska räcka enligt regeringen. Men beräkningen är osäker.
– Man kan egentligen bara göra en gissning om hur många som kommer att gå med, säger Leijonborg.
Socialdemokraterna som numera är för att avskaffa obligatoriet, om studentinflytandet garanteras och finansieringen håller, tycker att regeringen tystar studenterna.
– Regeringen avsätter mindre än fjärdedel av pengarna som skulle behövas. I stället uppmuntrar Lars Leijonborg studentkårerna att dra in pengar med pub och fest, säger Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Marie Granlund.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, rasar mot förslaget.
– De flesta kårer kommer inte att klara sig och tyvärr kommer många studenter bli av med sin möjlighet att påverka och utveckla sin utbildning, säger Moa Neuman, ordförande för SFS.
Även Jon Larsson, språkrör för Miljöpartiets Gröna Studenter är kritisk.
– Regeringen har hela tiden påstått att man vill stärka studentinflytandet, men ett så uppenbart underfinansierat förslag sänder helt andra signaler, säger han.
Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, däremot tycker att det är bra att statsbidraget blir mindre än vad utredningen föreslog.
– Studentkårer ska inte erhålla mer statliga bidrag än andra ideella föreningar, utan i första hand finansieras genom medlemsavgifter från medlemmar som frivilligt valt sitt medlemskap, säger Aaron Modig, skolpolitisk talesman för KDU.
Staffan Thulin
staffan.thulin@riksdagen.se