skola | 19 januari 2010
14 kommuner i Norrland vill på försök bedriva distansundervisning i grund- och gymnasieskolan. Anledningen är vikande elevunderlag och svårigheter att rekrytera lärare till glesbygden.
Fakta
- Ansökan gäller 66 grund- och gymnasieskolor med totalt 640 elever som i vissa ämnen ska få distansundervisning.
- De berörda kommunerna är Dorotea, Storuman, Strömsund, Bjurholm, Robertsfors, Nordmaling, Sorsele, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele, Örnsköldsvik och Lycksele.
Distansundervisning är olaglig i Sverige. En översyn pågår inom utbildningsdepartementet, men den avser i första hand om undantag kan medges för nationella språkminoriteter.
Därför är det inget litet krav som de 14 kommunerna och med Umeå universitet ställer. Deras ansökan gäller dels elevgrupper som har rätt till undervisning på ett minoritetsspråk, dels skolor i utpräglad glesbygd där elevunderlaget är litet och där svårigheterna att rekrytera behöriga lärare är stora.
Ansökan vilar på ett förslag till distansundervisning som Skolverket presenterade 2008. Förhoppningen är att försöksverksamheten ska kunna börja redan nu i januari månad 2010.
Men den förhoppningen grusas av Anna Barklund, departementssekreterare vid utbildningsdepartementet.
– Att starta verksamheten nu är ohållbart. Sannolikt kan inte regeringen själv fatta beslut i den här frågan, ens om det handlar om försöksverksamhet. Även riksdagen måste ta ställning.
– Men ett arbete pågår inom departementet med att se över frågorna. En proposition till hösten kan bli aktuell, säger Anna Barklund.
Gerd Pettersson, utvecklingsledare vid Umeå universitet är en av dem som står bakom ansökan. Hon inser att verksamheten knappast kan starta denna vårtermin.
– Vi trodde att vi skulle få in ansökan i början av hösten, men tyvärr dröjde det till nu. Det vi begär kräver en ändring i skollagen, så vi förväntar oss inte ett besked på en gång, säger hon.
Svårigheterna att rekrytera kompetenta lärare i den norrländska glesbygden ligger bakom ansökan om att få bedriva IT-baserad distansundervisning på försök. Bristen på lärare gör sig gällande i många skolämnen, men situationen är mest akut på språkområdet.
– Det handlar om språkundervisning både i moderna språk, i minoritetsspråk och hemspråksundervisning. Ett problem är att det också handlar om små lärandemiljöer, exempelvis kanske fem elever som ska undervisas i en turkisk dialekt, säger Gerd Pettersson.
Ralph Hermansson
ralph.hermansson@riksdagen.se