forskning | 21 juli 2010
Regeringens forskningsberedning föreslår ett nationellt elitprogram för yngre forskare, som fullt utbyggt ska omfatta minst 100 personer.
Elitprogrammet har hämtat inspiration från den biomedicinska forskningen vid Howard Hughes Medical Institute i USA. Enligt en amerikansk studie har den stora friheten där för den enskilda forskaren, och ett forskningsklimat som tolererar misslyckanden och belönar framgång, skapat en mycket gynnsam miljö.
Regeringens forskningsberedning, med statsrådet Tobias Krantz i spetsen, föreslår att Sverige inrättar ett nationellt elitprogram för forskare som nyligen har disputerat, haft en forskningsperiod utomlands och startat en oberoende forskarkarriär. De som antas till elitprogrammet ska komma från olika vetenskapsområden, kvaliteten på ansökningarna ska avgöra vilka som får vara med.
Syftet med elitprogrammet är att få upp Sverige i topp när det gäller forskning. Även om Sverige är ett av de länder som satsar mest i världen på forskning och utveckling har vi halkat efter i att omsätta forskningsresultaten i innovationer som skapar sysselsättning och exportinkomster, konstaterar Tobias Krantz i en artikel på DN Debatt.
En jämförelse mellan hur ofta svenska forskare citeras av andra forskare, som Vetenskapsrådet har gjort, visar att flera jämförbara länder har ökat de senaste 25 åren medan Sverige ligger still. Bara ett område, materialvetenskap, har delar som är internationellt ledande. Svensk forskning har ungefär samma bredd som i andra länder men toppen är mycket smalare.
Andra förslag från regeringens forskningsberedning är bättre villkor i forskarutbildningen, ökat fokus på forskningsresultatens användning i samhället och mer samverkan mellan akademi och näringsliv.
Forskningsberedningen vill också införa avdragsrätt för donationer till forskning, skatterabatt för investeringar i forskning och utveckling och riskkapitalavdrag.
Förslagen från beredningen ska vara underlag för regeringens nästa forskningspolitiska proposition, som läggs fram 2012.
Kristina Gauthier Reberg
kristina.gauthier@riksdagen.se