Brott | 28 januari 2010
Domstolarna ska döma ut högre straff vid våldsbrott. Dessutom skärps straffen för misshandel, vållande till annans död och utpressning, enligt ett förslag från regeringen.
Ett av den borgerliga regeringens vallöften var att skärpa straffen för våldbrott. De förändringar som regeringen vill införa den 1 juli i år får till följd att domstolarna i allmänhet ska döma ut högre straff vid grova våldsbrott.
– Problemen i dag är att domstolarna inte använder straffskalorna fullt ut, säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt förslaget, som ska granskas av Lagrådet, ska domstolarna särskilt ta hänsyn till om gärningen inneburit allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet.
– Som justitieminister kan man aldrig vara tvärsäker hur domstolarna dömer. Men vår avsikt är att få skärpta straff för våldsbrott, säger Ask.
Regeringen föreslår även att straffskalan för grov misshandel ska delas upp i två delar. Det nya brottet ”synnerligen grov misshandel ” ska straffas med fängelse i fyra till tio år och annan grov misshandel ska ge fängelse i ett till sex år. Exempel på synnerligen grov misshandel är om offret drabbat av bestående skador eller om offret är ett barn, en äldre människa eller funktionshindrade eller om misshandeln har skett under tortyrliknande former.
I dag spänner straffskalan för grov misshandel från ett till tio års fängelse. Det gör det svårt för domstolen att avgöra var den ska lägga sig på den vida skalan och ofta hamnar domstolarna på den nedre tredjedelen av straffskalan.
Dessutom vill regeringen att det lägsta straffet för grovt vållande till annans död ska höjas från sex månader till ett års fängelse. En effekt av detta blir att rattfyllerister som kör ihjäl någon ska dömas till minst ett års fängelse.
Enligt förslaget ska också att det lägsta straffet för grov utpressning höjas från sex månader till ett års fängelse. Exempel på grov utpressning är det sker av organiserade brottslingar som använder hot om våld för att pressa offret på pengar. Regeringen vill även att organiserad brottslighet ska bedömas hårdare av domstolarna.
Regeringen föreslår även att synen på återfallsbrottslingar skärps. Det ska framgå tydligare av lagen att upprepade återfall alltid ska ge strängare straff.
– Det är rimligt att återfallsförbrytare får strängare straff än förstagångsförbrytare. Det sker inte så ofta i dag, enligt Beatrice Ask.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se