FRA | 21 juli 2009
Polisen ska få använda signalspaning från FRA bara i vissa angivna fall, föreslår utredaren Anders Eriksson. Under en lång period blir polisen utan möjligheter att få information från FRA.
När en ny lag införs senare i år om signalspaning från Försvarets radioanstalt, FRA, utestängs polisen från att använda uppgifter från FRA. Det blir bara regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten som kan beställa spaning och få del av uppgifterna.
På regeringens uppdrag har Anders Eriksson, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, tagit fram förslag till hur polisens behov ska tillgodoses i framtiden. För att ”undvika effektivitetsförluster i polisens verksamhet” är det angeläget att förslagen genomförs så snart som möjligt, skriver han i sitt betänkande.
Men hans lagförslag kommer inte att bli verklighet till den 1 december när den nya FRA-lagen är tänkt att träda i kraft och polisen utestängs från signalspaningen.
- När den nya lagen kommer blir polisen satt åt sidan, konstaterar justitieminister Beatrice Ask.
Hon kan inte säga hur lång tid det kan ta innan regeringen är klar med beredningen av Anders Erikssons förslag, bara att det dröjer till långt efter den 1 december.
- Det kommer att ta tid innan vi lägger en proposition, säger Beatrice Ask.
Anders Erikssons förslag innebär att det ska krävas domstolsbeslut för att polisen ska få beställa signalspaning. För spaning i etern måste det vara fråga om brott som terrorism. För spaning i kabel krävs dels att vanlig avlyssning inte är genomförbar och att det rör sig om brott som ger minst två års fängelse. I båda fallen gäller att metoden inte får användas om både avsändare och mottagare i en kommunikation befinner sig inom Sveriges gränser.
Polisen ska få använda signalspaning i förundersökningar, föreslår Anders Eriksson. Fyra av de sju representanter för riksdagspartierna som har utgjort referensgrupp åt utredaren är tveksamma till det.
- Det är en tveksamhet som jag delar, säger justitieminister Beatrice Ask.
Anders Eriksson föreslår också att vanliga domstolar ska ta ställning till polisens begäran om signalspaning – inte en specialdomstol, som regeringen förespråkar.
- Jag tycker att det är lite farligt med en specialdomstol, säger Anders Eriksson.
- Dels blir det regeringen som avgör vilka som ska sitta i en specialdomstol, det kan väcka misstro hos allmänheten. Dels finns det en risk att det blir en allians mellan dem som sitter i en specialdomstol och beställarna.
Kristina Gauthier Reberg
kristina.gauthier@riksdagen.se