Rättsväsen | 10 juli 2009
Den som döms för ett brott ska betala de urinprov som tagits för att utreda brottet, enligt ett lagförslag. De nya reglerna sparar miljoner i statskassan.
Enligt dagens regler ska den som döms för ett brott betala statens kostnader för de blodprov som tagits i brottsutredningen. Men något sådant krav finns inte när det gäller statens utlägg för urinprov. Detta är inkonsekvent och därför föreslår justitiedepartement i en promemoria att samma regler för återbetalning ska gälla för blodprov och urinprov.
Urinprov har blivit allt vanligare för att utreda om någon använt narkotika eller dopningspreparat. Polisen skickar provet för analys till Rättsmedicinalverket som år 2007 tog emot runt 33 000 urinprov. Avgiften för varje prov är i snitt 600 kronor och till detta kommer polisens kostnader. Ur statsfinansiell synpunkt finns det därför skäl att kravet på återbetalning även ska gälla för urinprov, konstaterar justitiedepartementet.
I promemorian föreslås också att domstolarna ska få mer tid på sig för att förbereda förhandlingar, och därför ska tidsfristen mellan åtal och huvudförhandling förlängas. En huvudförhandling i tingsrätt ska ske senast två veckor efter ett beslut om åtal när det gäller personer som är anhållna eller häktade. I dag gäller att huvudförhandling ska ske senast inom en vecka efter åtal. Skälet är att personer inte ska behöva sitta frihetsberövade allt för länge.
Men tidsfristen ställer till problem för domstolarna. Tiden är ofta för knappt för att målsäganden och vittnen ska hinna inställa sig, och det kan även vara svårt att hitta tider som passar åklagare och försvarare. Det leder till att rättegångar måste ställas in eller skjutas upp. Med en något längre tidsfrist kan en del av problemen lösas, utan att det strider mot Europakonventionens krav på häktningstider, enligt justitiedepartementet.
De nya reglerna föreslår träda i kraft den 1 april 2010.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se