Övervakning | 4 november 2009
Det blir lättare att få kameraövervaka allmänna platser, men de som kränks av övervakningen ska kunna få skadestånd.
Fakta
Kameraövervakningen har ökat kraftigt. Till exempel har Stockholms Lokaltrafik 18 500 kameror. Någon total siffra för antalet kameror i landet finns inte. 1996 gavs 4 967 tillstånd. 2008 beviljades 8 584 tillstånd där varje tillstånd kan gälla flera övervakningskameror.
Lagmannen vid länsrätten i Göteborg Margareta Åberg har utrett kameraövervakningen som idag regleras i två lagar. I ett förslag på onsdagen till justitieministern föreslår Åberg att bestämmelserna samlas i en ny kameraövervakningslag.
Åberg vill inte att bankerna ska kunna skicka bilder på misstänkta bankrånare till varandra, även om det skulle kunna förebygga brott.
– Utredningens förslag är att det inte ska vara så, men det är nog en avvägning vi får fundera på, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Övervakningen har ökat kraftigt de senaste åren av butiker, skolor, hotell, allmänna kommunikationer och sport- och fritidsanläggningar. Enligt forskningen blir allmänheten också mer och mer positiv till kameraövervakning av allmänna platser.
Justitieminister Beatrice Ask är stort nöjd med förslagen. Det är även Livsmedelshandlarna till bland annat förslaget att det för butiker ska räcka med att de anmäler till länsstyrelsen att övervakning sker. I dag måste de ha tillstånd.
– Detta kommer att underlätta för butiker och polisen i arbetet med att förebygga och klara upp brott, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlareförbundet.
Toaletter och provrum förblir undantag där övervakning inte får ske.
Förslaget innebär att inspelat material får sparas längre, upp till tre månader. I dag är gränsen en månad.
Allmänna ljudinspelningar blir inte tillåtna, för att skydda den personliga integriteten i till exempel samtal i en bankkassa, men personalen ska kunna starta ljudinspelningar vid rån.
Utredningen har under sitt arbete funnit att länsstyrelsernas tillämpning inte är enhetlig. För att förbättra samordningen föreslås att Justitiekanslern, JK, inte längre ska vara överklagandeinstans. Datainspektionen, DI, föreslås få det centrala tillsynsansvaret över tillämpningen av kameraövervakningen.
– Det kan man fundera över. Jag är spänd över vad remissinstanserna säger, kommenterar Beatrice Ask.
Polisens efterfrågan på bilder från övervakningskameror är stor, men det finns ingen statistik över hur ofta de använder dem. En studie från Landskrona visar att polisen bara vid 5 av 43 brottsfall begärde att få se övervakningsbilderna.
– En förklaring är att poliserna helt enkelt inte kände till att kamerorna fanns, säger Margareta Åberg.
Lagen, som innebär att dataskyddsdirektivet genomförs i svensk rätt, föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Den ska inte gälla övervakning i privata bostäder som omfattas av nuvarande lagar.
– Dagens regler efterlevs inte, och det är aldrig någon som kontrollerar det. Så ändringen innebär ingen försämring för integritetsskyddet, säger Margareta Åberg.
Staffan Thulin
staffan.thulin@riksdagen.se