KRIMINALVÅRDEN | 11 maj 2008
Frigivning efter halva tiden. Det skulle enligt Kriminalvården i någon mån minska underskott på flera miljarder de närmaste åren.
Fakta
l Antalet intagna ökade med 1 800 från 1999 till 2004, en ökning på 37 procent.
l Medelstrafftiden har ökat från 301 dagar år 2000 till 343 dagar 2007, vilket motsvarar 1 300 platser.
l Ökningen av antalet intagna i Sverige följer samma tendens som Europa i övrigt.
Kriminalvården kostade 6,2 miljarder förra året. Enligt myndighetens prognos behövs ytterligare drygt 1 800 platser till 2011. Det kommer att kosta i form av hyresavtal, personalkostnader och drift.
För 2011 slutar driftskostnaden på omkring 8,2 miljarder, en ökning med runt 30 procent på fyra år.
– Då har vi räknat försiktigt. Det är definitivt inte någon budgetubåt vi lämnat till regeringen och riksdagen. Nya prognoser visar att det kan skena iväg ännu mer, förklarar Lars Nylén.
Enligt kriminalvårdens planering ska befintliga anstalter byggas ut och två nya byggas för att klara det uppskattade behovet de närmaste åren.
Alternativen till att bygga ut och bygga nytt är att se till att färre hamnar bakom lås och bom.
– Frigivning efter halva strafftiden används i andra länder. Andra alternativ är att ändra straffskalorna så att färre döms eller döms till kortare straff. Ett tredje alternativ är att inrätta ett kösystem, soningskö, förklarar Lars Nylén.
Enligt Nylén skulle dessa åtgärder var för sig eller i kombination minska behovet av platser och därmed också kostnaderna. Men till del har regeringen redan bundit upp sig genom att godkänna hyresavtal för utbyggnaden. Avtal som det skulle kosta att dra sig ur.
Alternativen avvisas av allianspartierna.
– De finns inte på vår karta. Vad gäller straffsatserna är det tvärtom så att vi ser över dem för att höja straffen för allvarligare brott, säger vice ordföranden i justitieutskottet, kristdemokraten Inger Davidson.
Cecilia Wigström, folkpartiets talesperson, i rättsfrågor har samma uppfattning.
– Inte heller soningsköer är aktuellt, tillägger hon.
Båda anser att Kriminalvården, som är sista länken i rättskedjan, måste få kosta. Nu väntar en dragkamp med övriga kostnadsområden och med finansminister Anders Borg, som vill hålla igen på utgifterna.
– Vi får väl se hur mycket pengar som behövs. Men visst är det stora belopp i Kriminalvårdens prognos och det inger oro. Det är också viktigt att innehållet i Kriminalvården ständigt förbättras bland annat med fler yrkesutbildningar för internerna, säger Davidson.
– Rättsfrågorna är oerhört centrala för oss i alliansen. Nu måste vi leva upp till vallöftena och får helt enkelt argumentera så starkt vi kan för att Kriminalvården ska få de pengar som behövs, säger Cecilia Wigström.