TELEÖVERVAKNING | 26 december 2007
Regeringen vill underlätta för polisen att få del av de koder som kan identifiera internetanvändare. Även i spaningssyfte kan polisen komma att få del av uppgifterna.
Alla som surfar på internet eller sänder e-post lämnar spår efter sig. När någon går ut på nätet tilldelas personen en IP-adress. Dessa ”dynamiska
nummer” varierar från gång till gång. På hemsidor lagras oftast numren och hos operatörerna som levererar uppkopplingen kan man se vilken kund som vid varje tidpunkt haft vilken IP-adress.
IP-adressen blir en form av användarens elektroniska DNA-profil. Inget besök på en hemsida, nedladdning av en fil, sändning av ett e-brev, chattande med mera kan hållas hemlig. Uppgifterna betraktas som integritetsskänsliga.
I takt med att brottslingar ökat sitt användande av internet och IP-telefoni har polisen ökat trycket på regeringen för att lättare kunna koppla en IPadress till en enskild användare.
I ett utredningsdirektiv som R&D läst uppdrar regeringen åt en utredare att ta fram regler så att polisen har rätt att få veta IP-adresser även när brottet bara kan ge böter, alla brott så fort det finns en misstänkt.
Men regeringen går längre än så och vill att utredaren ser över om inte uppgifterna om IP-adresserna ska lämnas ut även när polisen är i inledningsskedet av en utredning, ”innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman”. Det ska med andra ord kunna bli en spaningsmetod för att försöka ringa in misstänkta.
Dagens regler är allt annan än kristallklara. Post- och telestyrelsen (PTS) som ska utöva tillsyn, ansåg 2001 att IP-numren är att jämställa med abonnemangsuppgifter. Därmed skulle det räcka att polisen misstänker brott som kan ge fängelse för att få ut uppgiften. Men i takt med att internet används till allt fler tjänster och av allt fler personer har PTS omprövat sin inställning. PTS menar i dag att det ”förefaller rimligt” att IP-adresser betraktas som en uppgift om ett specifikt meddelande. Därmed höjs kravet för att polisen ska få ut uppgifterna till att brottet ska
kunna ge minst två års fängelse.
Vad som i realiteten lämnas ut varierar från operatör till operatör enligt en rapport PTS beställt. Men oavsett operatörernas inställning till och ambitioner att skydda kundernas integritet, får de enligt PTS inte ifrågasätta polisens uppgifter. I rapporten refereras också till några
operatörer som menar att Säkerhetspolisen vill ”ha extra av allt-lösningar” med de ”finaste kromlistorna”.
Nils Funcke
nils.funcke@riksdagen.se
_________________________________________________________
FAKTA
● IP-adress ska uttydas Internet Protocol adress.
● De flesta användare tilldelas ett nytt IP-nummer (dynamiskt) varje gång de går ut på nätet.
● Större företag och organisationer har oftast fasta IP-adresser.
_________________________________________________________
LÄNKAR
● PTS rapport om hemlig teleövervakning hittar du här
● Regeringens utredningsdirektiv 2007:185 finner du här