RÄTTSVÄSENDE | 16 december 2007
Ge polisen bättre möjligheter att infiltrera kriminella gäng och överväg införandet av brottsprovokation. Det tänker regeringen utreda.
De senaste åren har riksdagen gett de brottsbekämpande myndigheter rätt att bugga och vidta hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning, utan att det finns någon misstänkt.
Nu tar regeringen nästa steg.
Av direktiven till utredningen som R&D tagit del av framgår att regeringen vill ha en lagreglering av polisens möjligheter att provocera brottslingar.
I dag är det möjligt för polisen att provocera fram bevis för en brottslig gärning som redan begåtts. Att däremot provocera fram själva brottet, brottsprovokation, är inte tillåtet.
Gränsen mellan de två typerna är diffus och därför vill regeringen reglera vad som ska vara tillåtet.
I direktiven sneglar regeringen på andra länder där brottsprovokation är tillåten. Metoden framhålls som framgångsrik och regeringen vill att utredaren ”överväger” om det inte även ”bör få förekomma provokation som framkallar ett brott som, om provokationen inte förekommit, aldrig hade begåtts”.
Det finns fall där domstolar mildrat sina domar med hänvisning till att den åtalade utsatts för en polisprovokation.
Regeringen vill därför ha utrett hur ett framprovocerat brott ska bedömas straffrättsligt och om det ska undantas från polisens rapporterings- och ingripandeskyldighet samt åklagarens åtalsplikt.
Sedan oktober 2006 är det möjligt för poliser att under falsk identitet nästla sig i in i brottssyndikat.
Denna metod har enligt regeringen fått ökad betydelse. I dag saknas rättslig reglering av vad infiltratörerna får göra och därför kan svenska poliser inte agera på samma sätt som kolleger i andra länder. Det är en stor brist enligt regeringen eftersom det ”hämmar” det internationella samarbetet.
Utredaren ska därför utreda om svenska poliser och tullare ska kunna infiltrera och ”delta i planering, annan förberedelse eller utförande av brott”.
Regeringen vill att polis och åklagare ska kunna se mellan fingrarna på brott som kan bidra till att rulla upp allvarligare brottslighet.
Regeringen vill också se i vilken utsträckning poliser som uppträder ”undercover” ska kunna engagera privatpersoner i operationen.
I direktiven förklarar regeringen att det ständigt kommer nya tekniska spaningsmetoder. Som exempel nämns kroppsmikrofoner, dolda kameror och pejling. Dessa och andra spaningsmetoder som vidtas i hemlighet eller att de misstänkta ”vilseleds om åtgärdernas innebörd” bör regleras i lag.
Utredaren ska samtidigt överväga undantag från den normala beslutsgången till exempel ”i samband med att teknisk utrustning ska installeras”. Det innebär att en domstol i vissa fall inte skulle pröva beslut om användande av tvångsmedel.
Regeringen ser förslagen som i många fall starkt integritetskränkande. Utredaren ska därför bedöma metoderna ur ett integritetsskydds- och rättssäkerhetsperspektiv.
NILS FUNCKE
nils.funcke@riksdagen.se
____________________________
FAKTA
Regeringen vill utreda:
* polisens möjligheter att provocera fram brott.
* när poliser under-cover ska få begå brott,
* möjligheten att engagera privatpersoner vid infiltrationsoperationer,
* om polis och åklagare ska kunna se mellan fingrarna för viss brottslighet,
* hur polisens nya spaningsmetoder ska lagregleras.
_____________________________