asylpolitik | 18 november 2009
Barnens perspektiv och rättigheter måste stärkas i asylprocessen. Det är en av lärdomarna att dra av debatten om de apatiska asylsökande barnen.
I Sverige blev de apatiska barnen snarare en politisk fråga än en medicinsk. Av bland annat den anledningen behövs en oberoende granskning av hur frågan har hanterats i Sverige.
Bakom det kravet står bland andra författaren och debattören Gellert Tamas, som skrivit den nyutkomna boken ”De apatiska”.
- En rättslig prövning av migrationsverket borde ske. Dessutom borde en oberoende granskningskommitté som utgår från barnkonventionen tillsättas, sade han under en hearing i frågan som Vänsterpartiet ordnade.
Gellert Tamas fick medhåll från flera av deltagarna, som vände sig emot att frågan politiserats i så hög grad:
- Regeringen gav 2004 UD i uppdrag att utreda problemen med de apatiska flyktingbarnen. Det är lika absurt som att låta Jordbruksdepartementet ansvara för svininfluensan, sade överläkaren i barnpsykiatri, Göran Bodegård.
Frågan om de apatiska barnen blev politiskt brännhet under början av 2000-talet. Och ju mer infekterad debatten blev om huruvida barnen och deras familjer simulerade fenomenet, desto fler blev antalet avslag på de apatiska barnens asylansökningar.
Några år senare kom en tillfällig lag som innebar att de allra flesta ändå fick stanna i landet.
Men fortfarande är apati eller en sjukdom inte ett tillräckligt skäl för att få stanna. I dag finns enligt migrationsverket 27 asylsökande barn i Sverige med diagnosen apatisk. Nio av dem har fått uppehållstillstånd medan sex har fått lagakraftvunna utvisningsbeslut.
- Om vård kan ges i hemlandet, ska den inte ges i Sverige. Om man inte har råd med vård i hemlandet, är det inget som vi ska beakta i vårt beslutsfattande, sade Mikael Ribbenvik, rättschef vid Migartionsverket.
Lagstiftarens formulering ”synnerligen ömmande omständigheter” (som förr kallades ”humanitära skäl”) behandlas mycket restriktivt i domstolarna. På juristsvenska är ordet ”synnerligen” mycket starkt. Det krävs med andra ord mycket starka skäl för att få stanna enbart för att man lider av en sjukdom.
- Migrationsverket är inte utan brister, men vi försöker bara tillämpa lagen, sade Ribbenvik.
Just frågan om praxis och hur lagen ska tolkas blev föremål för diskussioner. Riksdagsledamöter både från det rödgröna och det borgerliga blocket var överens om att mer av barnkonventionens anda borde genomsyra asyllagstiftningen.
- Det handlar inte bara om migrationsverkets hårda praxis. Begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter” måste också vidgas och det måste tas större hänsyn till barns asylskäl, menade Kalle Larsson (V).
Ralph Hermansson
ralph.hermansson@riksdagen.se