förvaltning | 29 mars 2009
Andelen kvinnor som leder statliga utredningar har minskat med 6 procentenheter på ett år.
Årets kommittéberättelse är dyster läsning för den som hoppas på jämnare könsfördelning i statliga kommittéer. Andelen kvinnliga ordföranden har minskat från 41 procent år 2007 till 35 procent 2008.
Sett till samtliga kommittéledamöter är minskningen mindre, 1 procentenhet. År 2007 var 48 procent kvinnor, förra året 47 procent.
Enligt jämställdhetsminister Nyamko Sabuni beror minskningen på att det är svårt att få överblick över hur ordförandeposterna fördelar sig över året. Alla poster samordnas inte.
– Det kan också ibland bero på vilken typ av utredningar som dominerar från ett visst år till ett annat, sade hon vid en interpellationsdebatt.
Jämställdhetsministern lovar att ministrarna ska bli bättre på att informera varandra om vilka utredare som utses och tipsa om lämpliga kandidater. Politiken är ändå den sfär i samhället där kvinnor har störst makt, menar hon.
Sämst ställt är det i näringslivet. Enligt de färskaste siffrorna, framtagna av riksdagens utredningstjänst, minskar kvinnorepresentationen i de stora börsbolagens styrelser från 19,3 procent till 18,6 procent i år. Sifforna är preliminära eftersom de utgör valberedningens förslag till styrelser.
Andelen kvinnliga vd:ar var förra året 2 procent, ordföranden 3 procent.
– Politiken har gett kvinnor makt i Sverige. Det är inte utbudet det är fel på, det är efterfrågan som är låg, säger Anita Göransson, professor i genusforskning vid Linköpings universitet.
Enligt Anita Göransson är det karriärvägarna som sätter stopp för kvinnor, där nätverk är lika avgörande som kompetens för att ta sig uppåt.
Statligt helägda bolag har dock ökat andelen kvinnliga ordföranden från 22 procent år 2006 till 33 procent 2008. Men det är fortfarande problem att rekrytera kvinnor. Omkring sju av tio tackar nej när regeringen frågar.
– Betydligt fler kvinnor än män tackar nej. De flesta anger tidsbrist som skäl, säger Frida Rågenmo på näringsdepartementet.
Männen är ofta över 60 år medan kvinnorna är yngre och mitt uppe i karriär och familj.
I Norge har man sedan förra året haft en lag som kvoterar in 40 procent kvinnor i de största aktiebolagens styrelser. Det företag som inte följer lagen riskerar att bli tvångsupplöst.
Norges statssekreterare vid jämställdhetsdepartementet, Kjell Erik Öje, säger att lagen har blivit en succé.
Att inkvoterade kvinnor skulle känna sig mindre kompetenta avfärdar han:
– Kvotering av kvinnor handlar om att stoppa kvotering av män. Jag tror att näringslivet fick en chock av att kvinnor var så kompetenta.
År 2005 var 16 procent kvinnor i de norska styrelserna. Förra året var siffran 36 procent.
Få bolag har fler än 40 procent kvinnor. Inget har fler än hälften.
Cecilia Flygt Högberg
cecilia.flygt@riksdagen.se