INTERNATIONELLT | 22 februari 2010
Om de rödgröna vinner valet ska Sverige erkänna dödandet av kristna i Turkiet 1915 som folkmord. Men ett erkännande kan komma tidigare då flera borgerliga ledamöter stöder de rödgröna.
Fakta
- Frankrike blev 2001 första land att erkänna att dödandet av armenierna var ett folkmord. Sedan dess har ett 20-tal länder gjort samma sak.
- Minst 1,5 miljoner kristna armenier dödades mellan 1915 och 1922.
- Turkiet bildades 1923.
I en rapport där den rödgröna oppositionen presenterar sin gemensamma utrikespolitik kan man läsa att partierna tydligt ska stödja Turkiets rätt att bli medlem i EU den dagen landet uppfyller Köpenhamnskriterierna om en fungerande demokrati och att respektera de mänskliga rättigheterna.
Samtidigt oroas partierna av Turkiets oförmåga att göra upp med sin egen historia. Och så står det: ”En rödgrön regering kommer att erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontier med flera.”
Det annonserar en ny politik från framför allt Socialdemokraterna efter att partistyrelsen fick stryk på partikongressen i höstas. Kongressen beslutade att partiet ska verka för att Sverige och EU erkänner massakern som folkmord.
– Det vi presenterar nu är vad vi ska göra om vi blir en regering. Nu ligger bollen hos de borgerliga. Vi har redan förklarat vad vi tycker, så de vet att det egentligen finns en majoritet i riksdagen, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin.
Det är en situation som inte uppskattas alls i Turkiet. Där har man uppmärksammat att flera svenska riksdagsledamöter, från båda blocken, i motioner som behandlas i riksdagen nästa månad kräver att Sverige slår fast att det var folkmord som begicks.
Trots en ökande enighet i riksdagen för ett erkännande är det långt ifrån säkert att motionerna går igenom.
– Har vi erkänt Förintelsen måste vi agera på samma sätt nu. Detta är dokumenterat av forskare från hela världen, säger Annelie Enochson, en av tre kristdemokratiska motionärer, som tycker att det är märkligt att Sverige inte kan besluta om ett erkännande när ett tiotal andra EU-länder gjort det, däribland Nederländerna och Tyskland som har betydande turkiska befolkningar.
– Det är klart att det är pinsamt för Turkiet, men de måste bearbeta sin historia, säger hon.
Enligt den turkiska tidningen Zaman (Tiden) varnade turkiska politiker under ett Sverigebesök nyligen svenska politiker för att formulera sig så.
Tidningen skriver att man i Turkiet anser att ett svenskt erkännande av folkmordet skulle äventyra relationerna med Sverige. Även försoningsprocessen mellan Turkiet och Armenien skulle kunna skadas.
Hans Linde, V, har svårt att förstå det.
– Jag kan inte se något annat folkmord där man skulle resonera så. Vi skulle aldrig låta bli att diskutera Förintelsen för att det skulle kunna skada förbindelserna med Tyskland.
Staffan Thulin
staffan.thulin@riksdagen.se