afghanistan | 4 december 2008
Med tvekan säger socialdemokraterna ja till regeringens förslag om att utöka de svenska trupperna till Afghanistan. Men stödet är förenat med vissa villkor.
Om regeringen vill öka den svenska truppen ytterligare från de planerade 500 soldaterna tycker s att den måste komma in med en ny proposition till riksdagen.
Dessutom anser man att den svenska regeringen måste kräva ett slut på den typ av krigföring som den amerikanska regeringens ägnar sig åt, eftersom den orsakar civila offer.
Socialdemokraterna anser också att regeringen ska presentera en bred och långsiktig strategi för det svenska engagemanget i Afghanistan, med tonvikt på civila insatser snarare än militära.
Det socialdemokratiska ställningstagandet har föregåtts av en intensiv intern debatt (se R&D 33/08), där många ifrågasatt om partiet ska stödja fler svenska soldater.
- Kritiken har kommit från dem i partiet som ansett att tonvikten borde ligga på mer bistånd, snarare än på mer militära insatser, menar Anders Karlsson (s), försvarsutskottets ordförande.
Under torsdagen arrangerade försvarsutskottet en öppen hearing för att få mer kunskap om förhållandena i Afghanistan.
En rad militärer, forskare och andra experter kunde vittna om stora sociala och ekonomiska framsteg i det krigshärjade landet. Fler barn än någonsin kan gå i skolan, investeringarna ökar och biståndspengar strömmar in.
Men samtidigt har säkerhetssituationen blivit allt sämre under de senaste åren, trots 75 000 utländska soldater på plats och lika många från den afghanska regeringen.
Enligt Bengt Kristiansson, före detta generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén har det USA-ledda kriget mot terrorismen lett till att den afghanska civilbefolkningen allt mer tagit avstånd från de internationella styrkorna. Bodelningen mellan de USA-ledda styrkorna och de FN-ledda, där Sverige ingår, blir allt mer oklar.
Som läget ser ut i dag är en ökning av svensk militär närvaro inte meningsfull för att öka säkerheten i landet, anser Bengt Kristiansson.
- Det går inte att öka den svenska militära närvaron, utan att ändra strategi. Bara med civilt bistånd kan vi ändra förutsättningarna, och få stöd från lokalbefolkningen, menar han.
Han fick mothugg i debatten av generallöjtnant Anders Lindström, insatschef vid Försvarsmakten, som argumenterade för att fler svenska soldater är nödvändiga i Mazar-e-Sharif, den region de svenska trupperna arbetar i:
- Vi ser hur antalet våldsamma incidenter ökar i regionen. Vi ser en ökad kriminalitet och ideologiska motståndsgrupper. Med fler soldater får vi en utökad manöverförmåga och ökad effektivitet.
Fredsforskaren Svante Cornell, chef vid Institutet för säkerhet och utvecklingspolitik, tycker att problemet inte är att det finns så få svenska soldater på plats, istället kan en ökad militär närvaro bidra till bättre kontakter med lokalbefolkningen.
- Problemet är obalansen mellan civilt och militärt stöd, sade Cornell, som hoppas att den tillträdande Obama-administrationen i Washington ska bidra till en stabilare och fredligare utveckling i Afghanistan.
Att sända svensk trupp utomlands är ett viktigt och känsligt beslut för riksdagen att fatta, understryker Rolf Gunnarsson (m), försvarsutskottens vice ordförande.
- Vi hoppas på att få en så bred majoritet som möjligt när kammaren inom kort ska fatta beslut om svensk trupp till Afghanistan, sade han i en avslutande kommentar.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se