FRA | 26 februari 2009
Tomt och verkningslöst. Tunga remissinstanser riktar hård kritik mot regeringens FRA-förslag.
I morgon går remisstiden ut för det förslag från regeringen som ska stärka integritetsskyddet i den nya FRA-lagen.
Förslaget är ett välkommet initiativ, men långt ifrån nog, konstaterar Datainspektionen i sitt remissvar – en åsikt som många remissinstanser delar med myndigheten. Andra menar att förslaget försvårar möjligheten att upptäcka hot mot Sverige.
På ett antal områden är invändningarna mot förslaget återkommande och omfattande:
Underrättelsedomstolens oberoende underkänns
Regeringen vill inrätta en ny specialdomstol som ska ge tillstånd till den avlyssning som Försvarets radioanstalt, FRA, utför på uppdrag av andra myndigheter.
Men bland andra Säkerhets- och intergritetssyddsnämnden, Datainspektionen och Hovrätten över Skåne och Blekinge sågar förslaget. De ifrågasätter om domstolen uppfyller Europakonventionens krav på oberoende domstolar, eftersom den bara ska ha en ordinarie domare, besluten inte ska kunna överklagas och någon motpart inte ska finnas.
Stockholms universitet går så långt som att varna för att domstolen blir en tom integritetsfasad utan makt. Domstolens möjligheter att neka FRA tillstånd för sin utvecklingsverksamhet, alltså följa förändringar i teknikutvecklingen, kommer att vara i princip obefintliga – trots att den typen av spaning innebär ett stort intrång i den personliga integriteten, enligt Stockholms universitet.
Omöjligt att avgränsa trafikmassorna
En kontrollmyndighet föreslås få ansvaret för att ge FRA praktisk tillgång till de så kallade signalbärare som de har rätt att bevaka, enligt beslut från FRA-domstolen.
Problemet, enligt en lång rad remissinstanser, är att signalbärare är en så grov avgränsning att den knappt innebär någon avgränsning alls. Stockholms universitet påpekar att en signalbärare i teorin kan innehålla Internettrafik från 1,6 miljoner hushåll.
Det är svårt att överhuvudtaget se den praktiska betydelsen av förslaget, konstaterar Datainspektionen.
Underrättelseskyldigheten en tom integritetsfasad
Att införa en underrättelseskyldighet till enskilda i FRA-lagen skulle bara vara ett tomt slag i luften, enligt flera remissinstanser.
Underrättelsen ska enligt förslaget ske senast en månad efter att spaningen är avslutad, men så länge analysen av informationen pågår behöver ingen underrättelse ske.
Post- och telestyrelsen menar att det öppnar för att ingen underrättelse alls kommer att ske i många fall och att förslaget ger utrymme för godtycke. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ifrågasätter om förslaget alls är meningsfullt, bland annat eftersom material som visat sig falla utanför ramarna för spaningen och förstörts inte omfattas av underrättelseskyldigheten.
Sämre underrättelsearbetet när färre får använda FRA
Enligt förslaget kommer endast regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten ha möjlighet att direkt ge uppdrag till FRA
Tullverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vänder sig emot förslaget som de menar skulle försvåra deras arbete betydligt.
Stockholms universitet däremot tycker att det är positivt att införa en begränsning av vilka myndigheter som får begära signalspaning.
Johanna Alskog
johanna.alskog@riksdagen.se