Säkerhetspolitik | 4 december 2007
Klimatförändringarna är det största hotet mot säkerheten. Det slår försvarsberedningen fast i sin omvärldsanalys. Något omedelbart militärt hot finns inte, även om den politiska utvecklingen i Ryssland oroar.
Att dramatiskt minska användningen av fossila bränslen hör till de viktigaste utmaningarna som mänskligheten står inför, skriver försvarsberedningen i sin rapport som lades fram på tisdagen.
– Detta är ett säkerhetshot som vi måste ta på allvar, säger ordföranden Göran Lennmarker (m).
Med ett varmare klimat ökar risken för konflikter om vatten och andra naturtillgångar samtidigt som det tvingar hundratusentals människor på flykt. Behovet av internationella insatser i drabbade regioner kommer därför att öka, enligt försvarsberedningen.
– Det är ett genombrott. Tidigare har försvarsberedningen sagt att klimatfrågan inte är ett säkerhetspolitiskt hot, säger Annika Nordgren Christensen (mp).
När det gäller den mer traditionella säkerhetspolitiken är beredningen oroad över utvecklingen i Ryssland. Den politiska ledningen i Ryssland lägger större vikt vid stabilitet än vid demokrati och mänskliga rättigheter. Ryssland har också ökat sina satsningar på försvaret, men det är för tidigt att säga vilka effekter det får. För svensk del gäller det att följa den ryska utvecklingen noggrant.
– Den stora testen blir hur Ryssland kommer att förhålla sig till sina grannländer, säger Göran Lennmarker.
Den samlade bedömningen är att ett enskilt militär angrepp mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Försvarsberedningen understryker också vikten av ett fortsatt militärt samarbete inom EU och med Nato. Sverige ska ställa upp solidariskt om ett EU-land eller annat nordiskt land angrips. ”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt”, skriver försvarsberedningen.
Vänsterpartiet är det enda parti som har en avvikande mening. Partiet ställer upp på beredningens analys av hotbilder. Men partiet ansluter sig inte till synen på militärt samarbete inom EU och med Nato. Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till en militarisering av EU, enligt partiets representant Gunilla Wahlén (v).
Försvarsberedningen tar även upp den planerade rysk-tyska gasledningen i Östersjön. Den ryska staten kommer att få ett betydande inflytande över ledningen, konstateras i rapporten. Men försvarsberedningen drar inga slutsatser om gasledningens militära konsekvenser. Enligt Håkan Juholt (s) har beredningen frågat militära experter vad som skulle hända om gasledningen byggs. Svaren har varit att det inte kommer att leda till nya uppgifter för försvaret.
Försvarsberedningen understryker att en miljöprövning ska ske och att projektet följer den europeiska energistadgan, vilket bland annat garanterar leveranssäkerheten. Länderna runt Östersjön bör också samarbeta mer för att öka säkerheten runt transporter och eventuella gasledningar.
Försvarsberedningen anser också att Sverige bör ta initiativ till en gemensam Kustbevakning av Östersjön. Den kan bestå av EU-staterna runt Östersjön samt Ryssland. Exakt hur en sådan gemensam organisation ska se ut kommer beredningen att undersöka och återkomma med senare.
– Vi måste bli mer uppfinningsrika när det gäller att dela ansvaret för Östersjön och hur vi ska kunna använda våra myndigheters resurser på ett smartare sätt, säger Håkan Juholt.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se