Försvar | 17 november 2009
EU:s militära snabbinsatsstyrkor ska kunna användas oftare. Det har unionens försvarsministrar enats om på svenskt initiativ.
EU har sedan två år tillbaka två stridsgrupper, totalt cirka 5 000 soldater, i ständig beredskap för att sättas in i krishärdar runt om i världen. Men trots att EU-länderna har lagt ner stora belopp på att bygga upp styrkorna har de aldrig använts. Skälet är att de enbart ska sättas in i akuta fall och att EU-länderna inte har kunnat enas om när det ska ske.
Enligt försvarsministrarnas uppgörelse ska stridsgrupperna i särskilda fall få användas till annat än snabbinsatser. När det ska ske får avgöras från fall till fall.
För att öka EU:s beredskap att gripa in vid kriser och för att medlemsländerna ska få valuta för de pengar som lagts ner ska stridsgrupperna kunna använda mer flexibelt, enligt uppgörelsen.
Vid konflikten i Tchad hade EU svårt att få fram tillräckligt med styrkor för sin insats. Trots detta användes inte de stridsgrupper som stod i beredskap. Det gällde bland annat den svenskt ledda Nordic Battle Group på cirka 2 800 soldater som var aktiv under våren 2008.
Regeringens mål är att Sverige ska leda en ny EU-stridsgrupp första halvåret 2011. Försvaret har räknat med att runt 1 600 svenskar ska ingå i den
EU:s stridsgrupper ska inom 10 dagar kunna sättas in i krisområden 600 mil från Bryssel. Insatsen ska vara i 30-120 dagar.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se