Spel | 11 mars 2009
EU-parlamentet vill inte ha en gemensam marknad för spel och vadslagning. Det är en fråga som ska skötas av medlemsländerna.
Fakta
I ett flertal domar har EG-domstolen slagit fast att ett land kan begränsa etableringsfriheten när det gäller spelmarknaden. Men sådana åtgärder får inte var oproportionerliga och diskriminera företag från andra EU-länder.
I de flesta fall brukar EU-parlamentet slå vakt om fri rörlighet och gemensamma regler för EU:s inre marknad. Men när det gäller vadslagning är slutsatsen att ett rent inre marknadsperspektiv inte är lämpligt på spelmarknaden, då det är ett mycket känsligt område.
I sitt beslut, som främst riktar in sig på spel via internet, slår majoriteten fast att spelbolagen måste följa lagstiftningen i det medlemsland där de säljer sina tjänster och där konsumenten är bosatt.
I beslutet pekar parlamentet ut flera vägar för att stoppa spelmissbruk. Bland annat bör medlemsländerna stoppa aggressiv reklam från såväl privata som statliga spelbolag. Parlamentet vill även utreda om det går att bestämma ett maxbelopp för hur mycket en person får använda för spel på nätet.
Beslutet, som antogs med siffrorna 544-36, är inte juridisk bindande utan ska ses som en uppmaning till EU-kommissionen och medlemsländerna.
De svenska moderaterna röstade emot.
– Beslutet är pinsamt för parlamentet eftersom det står i strid med fördraget och reglerna om den inre marknaden, säger Fjellner.
Han anser att beslutet enbart skyddar spelmonopolen och inte konsumenterna. Och spel via nätet är en gränsöverskridande handel som inte kan stoppas.
Men för dem som försvarar spelmonopolen är beslutet säkert välkommet. I dag finns inga gemensamma EU-regler för vadslagning. En del länder tillåter privata aktörer på marknaden. I andra länder som Sverige får bara statliga spelbolag får vara verksamma.
Det svenska spelmonopolet har varit under press. Sommaren 2007 utfärdade EU-kommissionen en sista varning till Sverige: Ändra reglerna eller vi drar er inför EG-domstolen.
Men EU-kommissionen har ännu inte fattat något beslut om fortsättningen på rättsprocessen – trots att Sverige anses bryta mot unionens grundregler om den fria rörligheten för tjänster. Beskedet från EU-kommissionens ordförande José Manuel Barosso är att frågan fortfarande är under utredning.
Att kommissionen inte har agerat är under all kritik, eftersom det skapar rättsosäkerhet, anser Fjellner.
– Det är anmärkningsvärt att kommissionen abdikerar från sin roll som fördragets väktare.
Han ser en politisk förklaring till att inget händer, eftersom kommissionens mandatperiod löper ut i år.
– Barosso och flera andra kommissionärer funderar på att ställa upp till omval.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se