EU | 26 januari 2010
EU-medborgarna ska få ökat inflytande över politiken. Nu startar dragkampen om hur det ska gå till i praktiken.
I Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december förra året, införs en rätt till medborgarinitiativ.
Det innebär i stora drag att en miljon medborgare från olika EU-länder kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en fråga. Men detaljerna är inte klara utan ska mejslas fram i en ny EU-förordning. Det gäller bland annat hur många länder som medborgarna ska komma ifrån. I fördraget anges det som ”ett betydande antal”, vilket ska hindra att nationella särintressen får genomslag.
EU-parlamentet, som kommer att ha ett avgörande inflytande över detaljreglerna, har tidigare slagit fast att de en miljon underskrifterna ska komma från medborgare från minst en fjärdedel av EU-länderna – i nuläget sju länder. Dessutom ska underskrifterna motsvara minst 0,2 procent av befolkningen i respektive land. De som skriver under måste även ha rätt att rösta i det egna landet.
Men EU-kommissionen går delvis emot parlamentets krav. I en grönbok, ett diskussionsunderlag inför förändringen, anser kommissionen att spärren ska sättas högre och att underskrifterna ska komma från medborgare från en tredjedel, alltså nio medlemsländer. Även riksdagens konstitutionsutskott, som har yttrar sig över grönboken, går på den linjen. Samtidigt understryker KU att de övriga reglerna i förordningen inte får vara för snäva så att medborgarinitiativet försvåras.
EU-kommissionen ska samla in synpunkter från medlemsländerna innan den lägger fram ett formellt förslag som ministerrådet och EU-parlamentet ska ta ställning till. Enligt planerna ska en EU-förordning om medborgarinitiativ antas före den 1 december i år.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se