energi | 2 november 2009
Sverige ska inte ha fler kärnkraftsreaktorer än dagens tio. Det är innebörden i ett utredningsförslag som på måndagen lämnades till regeringen.
Fakta
1954 gav Medicinalstyrelsen tillstånd till Sveriges första kärnreaktor, R1-reaktorn vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
1964 togs den första kommersiella reaktorn i drift, i Ågesta utanför Stockholm.
1974 stängdes Ågesta.
1999 stängdes Barsebäck 1 och 2005 stängdes Barsebäck 2. De togs i drift 1975 respektive 1977.
Oskarshamn 1 är äldst av nuvarande reaktorer. Den togs i drift 1972.
Direktiven till utredningen har varit att ta fram förslag som möjliggör generationsskifte för den svenska kärnkraften. Utredningen har också haft i uppgift att föreslå att lagen som förbjuder nya kärnkraftsreaktorer avskaffas, liksom lagen om kärnkraftens avveckling.
Utredningen föreslår ett tillägg i miljöbalken som innebär att en ny reaktor måste ersätta en av de gamla. Den gamla reaktorn måste vara permanent avstängd innan den nya tas i drift, och den nya ska byggas på en plats där det tidigare har funnits en reaktor.
Kommunen ska inte kunna lägga sitt veto mot en ny reaktor om regeringen har bedömt att den nya reaktorn behövs.
Lagen om kärnkraftens avveckling ska avskaffas den 30 juni 2010, föreslår utredningen. Lagen trädde i kraft 1987, sju år efter att folket sagt njae till kärnkraft och riksdagen beslutat att alla reaktorer skulle bort senast 2010.
Utredningen föreslår också att ett obegränsat skadeståndsansvar ska införas för kärnkraftsindustrin. ”Det finns ett etiskt och symboliskt värde i att så långt som möjligt fullfölja den miljörättsliga principen att förorenaren betalar”, anser utredningen.
Industrin ska genom exempelvis en ansvarsförsäkring ha ekonomisk säkerhet för 1 200 miljoner euro, drygt 12 miljarder svenska kronor, att betala i skadestånd vid en olycka. Regeringen ska kunna minska beloppet för anläggningar där risken för en olycka bedöms vara liten, men minst 80 miljoner euro måste finnas i säkerhet.
Utredningen fortsätter sitt arbete och ska bland annat ta ställning till behovet av lagreglerat långsiktigt ansvar för slutförvarat kärnbränsle.
Kristina Gauthier Reberg
kristina.gauthier@riksdagen.se