utanförskap | 7 april 2008
Utanförskapet har minskat med 200 000 personer på två år, enligt siffror som R&D tagit fram.
Regeringens paradfråga är utanförskapet. Men det råder stor förvirring om hur det ska mätas.
Regeringen har inte preciserat något mått, utan följer flera indikatorer på utanförskap.
R&D väljer att belysa utanförskapet med så kallade helårsekvivalenter. Baserad på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.
Utanförskapet har minskat med 200 000 på två år. Sedan valet 2006 är minskningen 145 000 helårsekvivalenter. I december förra året var utanförskapet 850 000. Utanförskapet var som störst under den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet. 
Finansminister Andes Borg har ingen strikt definition på utanförskapet.
– Det är ett sätt att fånga att många står utanför arbetsmarknaden vid sidan om den öppna arbetslösheten. Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar har mer speglat arbetsmarknadsläget än vad försäkringarna ursprungligen var tänkta för, säger Anders Borg.
Regeringen mäter utanförskapet i bland annat helårsekvivalenter, men lite annorlunda än SCB.
– Ett annat sätt är mått på alla de som arbetar mindre än vad de önskar eller som står utanför helt, säger Borg.
Flera mått gör det svårare att utvärdera politiken. När har regeringen lyckats med den ekonomiska politiken?
– Vi minskar sjukskrivningarna och antalet latent arbetslösa. Vi börjar se en nedgång av förtidspensioneringarna och att den totala arbetslösheten minskar. Börjar det gå åt andra hållet har utanförskapet ökat.
Anders Borg betonar att det inte är en nollvision.
– Vår ambition är inte att utanförskapet ska ned till noll. Vi ska däremot ned till nivåer där vi känner oss trygga med att personer som är utanför är det för att de är sjuka eller för att de verkligen är arbetslösa.
Vad är problemet med att presentera ett mått för utanförskap och utvärdera politiken från detta?
– Jag kan förstå att det kan finnas en svårighet att utvärdera. Men med erfarenheter från de tidigare sysselsättningsmålen eller från Riksbankens arbete med inflationsmål måste vi ha flera indikatorer för att se om man kommer närmare målet, säger Anders Borg.
– Från den allmänna debatten kommer det att vara tydligt att om arbetslösheten eller sjukskrivningarna ökar går det åt fel håll.
Utvecklingen hittills är god för regeringen. Hur stor del av minskningen av utanförskapet som beror på regeringens politik eller vad som beror på den starka konjunkturen är en annan fråga.
Borgerliga politiker använder sig av olika mått på utanförskapet. Hur stort det är beror alltså på vem man frågar.
R&D väljer således att mäta det med helårsekvivalenter och kommer att följa utvecklingen varje kvartal.
_______________________________________________________________
Fyra sjukskrivna blir en helårsekvivalent
Helårsekvivalenter mäter antalet individer som kunde ha försörjts med sjukpenning, a-kassa, socialbidrag eller förtidspension.
Fyra personer som varit sjukskrivna i tre månader vardera blir en helårs-
ekvivalent. Enligt en rapport från Arbetarrörelsens Tankesmedja är antalet personer bakom helårsekvivalenterna i verkligheten det dubbla.
Det visar en av svårigheterna med att hitta ett bra och accepterat mått för utanförskapet.
Men det finns fördelar. Genom att räkna om till helårsekvivalenter går det att addera personer i olika åtgärder. Det ger också en bild av hur pengarna i trygghetssystemen används.
Siffrorna i diagrammen kommer SCB. För sjukpenning får SCB uppgifter från Försäkringskassan om antalet ersättningsdagar. Genom att dividera dessa med 365 erhålls helårs-ekvivalenter. På motsvarande sätt fås helårsekvivalenter för förtidspensioner och arbetslöshet.
Arbetsmarknadsstyrelsen har uppgifter om antalet personer i åtgärdsprogram varje månad. Med socialbidragsregistret kan SCB uppskatta antalet helårspersoner som får socialbidrag. Dessa siffror har lång eftersläpning.
För 2007 är antalet personer som får socialbidrag uppskattade av R&D med hjälp av den totala kostnaden för socialbidrag.
Ändrade regler för bidragen kan påverka statistiken.
De sjukdagar som betalas av arbetsgivaren ingår inte statistiken. I juli 2003 ökade de från 14 till 21 dagar, vilket påverkar statistiken så att det ser ut om att utanförskapet minskar. I januari 2005 minskade de till 14 dagar, vilket gör att det ser ut som att utanförskapet ökar.
Mattias Croneborg
mattias.croneborg@riksdagen.se