folkmord | 11 mars 2010
Massakern på armenier och andra folkgrupper 1915 var ett folkmord. Det slog riksdagen fast med minst möjliga marginal på torsdagskvällen. Beslutet har lett till en diplomatisk kris mellan Sverige och Turkiet.
Med röstsiffrorna 131 mot 130 segrade oppositionens reservation över utskottets förslag. För att detta skulle vara möjligt krävdes att fyra borgerliga ledamöter röstade emot sina egna partier. Det valet gjorde folkpartisterna Gulan Avci och Agneta Berliner samt Anneli Enochson (KD). Dessutom valde Göran Thingwall, avhoppad moderat och numera vilde, att rösta för reservationen.
Beslutet väckte genast häftiga känslor. Många av åskådarna på läktaren, med rötter i Mellanöstern, applåderade och några föll i gråt. Samtidigt valde Turkiet att omedelbart kalla hem sin ambassadör i Stockholm för överläggningar. Och den svenska utrikesministern Carl Bildt (M) beklagade också riksdagens ställningstagande:
Historiska händelseförlopp skall inte avdömas på politisk nivå, utan lämnas på basis av aktuell forskning till de berörda parterna att diskutera, menar han.
- Beslutet kommer inte att underlätta försoningsprocessen mellean Turkiet och Armenien. Inte heller debatten i Turkiet, som blivit alltmer öppen och tolerant i takt med närmandet till den Europeiska unionen och de demokratiska reformer detta medför, sade utrikesminster Carl Bildt.
Regeringens linje var att inte klassa massakern på bland andra armenier och assyrier som folkmord eftersom det inte är politikers sak att skriva historia.
- Om det var så enkelt att vi kunde läka såren genom enkla politiska beslut. Det som krävs är försoning och förlåtelse, inte politiska beslut som söndrar, sade Moderaternas företrädare Gustav Blix i den över fyra timmar långa debatten.
Han fick svar på tal från Hans Linde, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesman:
- Du visar förakt när du säger att ett krav på erkännande skulle skapa söndring i Turkiet, sade han.
Frågan om ett svenskt erkännande av 1915 års folkmord fick ny aktualitet sedan Socialdemokraternas kongress i oktober högst oväntat tog ställning för ett erkännande av folkmordet i Främre Asien. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge stått för den linjen och den rödgröna oppositionen har utlovat ett svenskt erkännande vid ett maktskifte vid valet i höst.
Men många borgerliga ledamöter har också ett djupt engagemang i frågan. Trots att utrikesutskottets majoritet i betänkandet ställt sig bakom ett nej till ett svenskt erkännande har samtliga borgerliga partier utom M i särskilda yttranden öppnat för ett svenskt erkännande på sikt:
- Vi i KD är beredda att erkänna folkmordet. Men vi avvaktar tills vi fått en bredare majoritet i denna kammare, sade Holger Gustavsson, utrikespolitisk talesman för KD i debatten i kammaren.
Och det var alltså fyra "dissidenter" inom det borgerliga blocket som till sist avjorde saken.
- Jag tror att människorna i vårt land nu kan börja en försoningsprocess, sade Annelie Enochson (KD), en av de borgerliga avvikarna, som var lättad efter debatten.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se