DEMOKRATI | 5 april 2009
Maktförskjutningen land-stad fortsätter. R&D:s sammanställning visar att de tre storstadslänen för första gången får över hälften av mandaten i riksdagen efter valet.
Fakta
När enkammarriksdagen infördes 1970 hade storstadsregionerna cirka 45 procent av mandaten. Övriga landet hade cirka 55 procent.
Den demografiska utvecklingen håller på att förändra den politiska styrkebalansen i Sverige, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
– Vi ser att konfliktdimensionen stad-land, som varit väldigt stark i Skandinavien, håller på att minska i betydelse. Trenden går mot att vi får färre företrädare för glesbygden.
Befolkningsförändringarna i Sverige gör direkt avtryck på hur många ledamöter som hämtas från varje valkrets.
Valmyndighetens preliminära beräkningar visar att skogslänen vid valet nästa år tappar tre mandat. Västernorrland, Jämtland och Värmland tappar varsitt fast riksdagsmandat.
Och det är Stockholms län, Skåne och Västra Götaland som får överta de tre mandaten. Storstadslänen får därmed en ännu större tyngd i kammaren.
I Sveriges riksdag är 310 av de 349 mandaten fasta mandat, som fördelas mellan valkretsarna före valet på grundval av antalet röstberättigade i valkretsen.
Resterande 39 mandat är utjämningsmandat, som finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna, inte för att rätta till regionala obalanser.
Det innebär också att det svenska valsystemet i likhet med många andra europeiska länder är proportionellt. Ett annat system utgör exempelvis det amerikanska, där ena grenen av parlamentet, senaten, har två företrädare från varje delstat, oavsett folkmängd.
Valkretsar i regioner som drabbats av befolkningsminskning och utflyttning har sakta tappat mandat. Samtidigt har valkretsarna i Sveriges tillväxtregioner fått allt fler företrädare.
Stockholms läns riksdagsbänk har ökat mest, från 28 (1970) till 43 (2010), inklusive tilläggsmandat. Även Uppsala och Halland har ökat snabbt de senaste årtiondena.
Om Valmyndighetens preliminära prognos slår in innebär det att valkretsarna i de tre storstadslänen för första gången får en majoritet av mandaten i riksdagen, 176 mandat av 349.
Om urbaniseringen fortsätter förstärks trenden. Enbart Stockholmsregionen förväntas växa med en miljon nya invånare fram till 2050.
– Det finns en klar risk att politiken får ännu mer storstadsprofil, säger Ronny Svensson., sekreterare i Småkom, de små kommunernas organisation.
Ronny Svensson skulle gärna se att varje landsända hade ett garanterat antal företrädare i riksdagen.
– Det är viktigt att börja tänka i de banorna. Det tar lång tid att ändra en grundlag. Lika viktigt är att vi får företrädare i statliga utredningar. Stad-land-perspektivet håller på att glömmas bort i politiken.
När enkammarriksdagen infördes 1970 hade storstadsregionerna cirka 45 procent av mandaten. Övriga landet hade cirka 55 procent.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se