politiker | 12 oktober 2008
Två år efter valet får nästan hälften av dem som då lämnade riksdagen fortfarande ekonomiskt stöd till sin försörjning.
Fakta
l 89 personer fick inkomstgaranti i september: 61 som slutade vid valet 2006, 22 som slutat tidigare och 6 före detta EU-parlamentariker.
l Tillsammans fick de drygt 2 miljoner kronor för september, före skatt.
l Garantibeloppen som utbetalas till de 89 varierar från 307 kronor i månaden till 42 206.
l Bland dem som fick inkomstgaranti finns
43 socialdemokrater,
15 vänsterpartister,
11 miljöpartister,
10 moderater,
5 kristdemokrater,
2 centerpartister,
2 folkpartister
och 1 politisk vilde.
För politiker som blir av med sin riksdagsplats och saknar annat jobb är det inte a-kassa på högst 14 960 kronor i månaden som gäller.
I stället får de en inkomstgaranti på 42 320 kronor i månaden det första året (80 procent av arvodet).
Förutsättningen är att de har minst tre riksdagsår bakom sig.
De som har suttit i riksdagen i minst sex år kan få fortsatt garanti, där ålder och antal år i riksdagen avgör hur länge och hur mycket.
Eftersom det är fråga om en garanti minskar summan om den före detta ledamoten har egna förvärvsinkomster.
Till skillnad mot vad som gäller för a-kassa och andra bidrag räknas inkomstgarantin som lön de fem första åren och ger alltså jobbskatteavdrag.
Valet i september 2006 innebar att 131 ledamöter lämnade riksdagen. I september i år hade 61 av dem fortfarande ersättning från riksdagen.
Av de 61 ledamöterna var 51 över 50 år när de slutade i riksdagen, och hade minst sex riksdagsår bakom sig. Därmed har de rätt till inkomstgaranti fram till pensioneringen.
Mest fick Lennart Nilsson, 63, byggnadssnickare från Uddevalla och socialdemokratisk riksdagsledamot 1976–2006. Eftersom han utöver grunduppdraget bland annat har varit ledamot i riksbanksfullmäktige kommer han upp i 42 206 kronor i ersättning per månad. Den summan står sig fram till pensioneringen.
– Jag har något år kvar till jag blir 65. I och med att jag fick cancer innan jag slutade i riksdagen har jag aldrig funderat över att söka jobb, säger Lennart Nilsson.
Riksdagen beslutade om de nuvarande reglerna för inkomstgarantin i juni 2006, strax innan ledamöterna skildes åt inför valet.
Syftet med ändringen var att göra det tydligt att garantin är en övergångslösning. ”Det är viktigt att vidmakthålla den allmänt gällande principen om försörjning genom eget arbete”, skrev konstitutionsutskottet i sitt betänkande om de nya reglerna.
Under riksdagens allmänna motionstid som avslutades förra veckan tar flera motioner upp avgångna ledamöters inkomstgaranti.
En av dem har skrivits av moderaterna Margareta Pålsson och Margareta Cederfelt, som tycker att det är fel att det räknas som förvärvsarbete att leva på inkomstgaranti.
– Jag blev upprörd när jag hörde att det är jobbskatteavdrag på inkomstgarantin, säger Margareta Pålsson.
– Det kan spä på politikerföraktet om det inte åtgärdas.
Kristina Gauthier Reberg
kristina.gauthier@riksdagen.se