NÄRINGSLIV | 14 februari 2010
Regeringen vill lösa konkurrensproblem med att ge kommunerna laglig rätt att ha vinstdrivande företag. Att kritiken stoppade förslaget första gången hindrar inte en andra utredning.
Kommuner och landsting stör lätt konkurrensen när de agerar på den vanliga marknaden. En del anser att det är den kommunala självkostnadsprincipen som ställer till det, det vill säga förbudet för kommuner och landstinget att vara vinstdrivande.
Nu har hovrättsrådet Per Eklund fått i uppdrag av regeringen att utreda om det går att utforma ett generellt undantag från självkostnadsprincipen.
Det är andra gången som frågan utreds den här mandatperioden, förra gången förkastades förslaget efter att remissinstanserna slagit bakut på bred front.
Jan Stockhaus, ämnesråd på näringsdepartementet, säger att direktiven till den nya utredningen inte skiljer sig från den förra.
– Det är ett omtag, med den skillnaden att vi nu har remissutfallet från den förra utredningen, säger han.
Den kommunala kompetensutredningen, som tillsattes 2007, föreslog att frågan skulle lösas genom en regel om att kommuner och landsting ska agera affärsmässigt när de är på en konkurrensutsatt marknad, alltså ett generellt undantag från självkostnadsprincipen.
I dag finns några enstaka undantag från självkostnadsprincipen vad gäller kommunal verksamhet, bland annat elförsörjning och kollektivtrafik.
En av remissinstanserna som förkastade förslaget var Konkurrensverket.
– Det vore bara att legitimera det hela. Själva problemet är att kommuner i så stor utsträckning bedriver olaglig verksamhet. Vi tycker det är bättre att man ser över kommunallagen, säger konkurrensrådet Per-Arne Sundbom.
En annan remissinstans som tyckte att förslaget gick i helt fel riktning var Svenskt Näringsliv. Ett förslag som innebär en utvidgning av de kommunala befogenheterna skulle snarare öka än minska problemen med snedvriden konkurrens.
Konkurrensverkets, och flera andras, önskan om att i stället se över kommunallagen är väl känd. Den nya lagen om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet (se artikel nedan) ger visserligen ökade möjligheter att agera mot offentliga företag som snedvrider konkurrensen, men fortfarande är sanktionsmöjligheterna för få, enligt Per-Arne Sundbom.
Konkurrensverket vill att kommunallagen får tydligare gränser för vad
kommunerna får göra samt att företagen bör få bättre rättsliga medel. Till exempel borde det bli möjligt att överklaga ett beslut som fattats av ett kommunalt bolag, enligt Sundbom.
– Den stora invändningen från justitiedepartementet är att kommunallagen bygger på medborgarrättstalan. Därför vill man inte lösa företagens problem där, säger han.
Konkurrensverkets uppfattning vad gäller kommunallagen ska ses över om problemen med företagare, främst småföretag, som hamnar i kläm, är väl känd på näringsdepartementet.
Jan Stockhaus vill inte kommentera huruvida det varit aktuellt att göra en sådan översyn i stället för en repris utifrån samma direktiv som tidigare.
– Även om så vore skulle jag ha svårt att ge offentlighet åt det förstås, säger han.
Johanna Alskog
johanna.alskog@riksdagen.se