FÖRVALTNING | 21 september 2008
Regeringen har redan minskat antalet statliga myndigheter med 60. Och fortsatt tuffa tider är att vänta för myndighetssverige.
Fakta
Myndigheter som alliansregeringen beslutat att lägga ned:
Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsstyrelsen/Arbetsmarknadsverket
Djurskyddsmyndigheten
Ekonomiska rådet
Institutet för psykosocial medicin
Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket
Länsarbetsnämnderna (20 myndigheter)
Lärarhögskolan i Stockholm
Nämnden för offentlig upphandling
Registernämnden
Valideringsdelegationen
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Räddningsverket
Krisberedskapsmyndigheten
Styrelsen för psykologiskt försvar
Verket för förvaltningsutveckling
Specialpedagogiska institutet
Specialskolemyndigheten
Myndigheten för skolutveckling
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Statens ljud- och bildarkiv
Statens kärnkraftsinspektion
Statens strålskyddsinstitut
Regionala lantmäterimyndigheter (21 myndigheter)
Verket för näringslivsutveckling
Institutet för tillväxtpolitiska studier
Glesbygdsverket
Stängselnämnden
Handikappombudsmannen
Jämställdhetsombudsmannen
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Läkemedelsförmånsnämnden
Myndigheter som alliansregeringen har inrättat
Arbetsförmedlingen
Energimarknadsinspektionen
Finanspolitiska rådet
Statens överklagandenämnd
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Myndigheten för samhällsskydd
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens skolinspektion
Strålskyddsmyndigheten
Diskrimineringsombudsmannen
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Inspektionen över socialförsäkringen
En ny myndighet som ska arbeta med hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft
En ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
3-6 procent. Så mycket vill regeringen att de statliga myndigheterna ska minska sina förvaltningskostnader.
– Det är mer än det vanliga besparingskravet på någon procent per år. Det kräver ett strukturellt grepp, säger Michael Borchers, sekreterare i Förvaltningsutredningen.
Vid utgången av 2009 beräknas antalet myndigheter närma sig 400. Det innebär en minskning med cirka 60 myndigheter under mandatperioden.
Men siffran kommer inte att stanna där om besparingskravet, 5–10 miljarder utifrån 2005 års siffror, ska uppnås.
I sitt direktiv till Förvaltningsutredningen efterfrågar regeringen en lista på myndigheter som bör slås samman eller läggas ned, av ekonomiska eller andra skäl. Men någon sådan lista ser inte ut att bli aktuell, enligt Michael Borchers.
– Det är inte uteslutet att vi namnger myndigheter där det är uppenbart att de bör läggas ned. Men i övrigt är det i hög grad en politisk fråga vad staten ska göra. Det finns inget facit, säger han.
En minskning av antalet myndigheter är inte den enda metoden för att nå de besparingar regeringen efterfrågar, påpekar Michael Borchers. De 3–6 procenten finns på flera ställen, som effektivisering av de stora myndigheterna eller genom att skapa gemensamt administrativt stöd till små myndigheter.
Parallellt pågår ett arbete i kulturutredningen med att se över kulturpolitikens organisation.
– Vi har en tanke om att man bör lägga samman myndigheter för att få en bättre balans, säger utrednings-sekreterare Birgitta Johansen.
Riksdagsledamoten Tobias Krantz (fp) är nöjd med utvecklingen. En upprensning i myndighetsapparaten var en fråga som folkpartiet drev förra mandatperioden.
– Glesbygdsverket och Integrationsverket var särskilt viktiga för oss att lägga ned, i egenskap av opinionsbildande myndigheter, säger han.
Men alliansen har inte bara lagt ned, utan även fattat beslut om att skapa ett antal nya myndigheter. Tobias Krantz anser trots det att skillnaden mellan förra och nuvarande regering är stor.
– Socialdemokraterna hade en benägenhet att inrätta en myndighet i stället för att försöka göra något åt problemet. Integrationsverket var ett exempel.
Johanna Alskog
johanna.alskog@riksdagen.se