ARBETSLIV | 15 november 2009
Arbetsförmedlingen har närmare 10 miljarder mer i anslag än vad den kan göra av med i år, skriver myndigheten i en prognos.
– Regeringen måste ha räknat på en högre arbetslöshet än vad det har blivit när man anslog pengarna. Dessutom är det allt färre av de arbetslösa som har rätt till ersättning från a-kassan. Därför har vi för mycket pengar, säger Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen till Riksdag & Departement.
Totalt har Arbetsförmedlingen fått drygt 9,7 miljarder kronor mer i anslag i senaste budgetpropositionen och vårpropositionen än vad man betalar ut i år.
Arbetslösheten ökar, men inte lika snabbt som regeringen och andra tidigare trott. I juni räknade Arbetsförmedlingen med en arbetslöshet på 9,0 procent i år. I oktober deltar 8,4 procent i program med aktivitetsstöd eller är inskrivna som arbetslösa.
När allt fler, främst ungdomar, som söker jobb via Arbetsförmedlingen inte har rätt till arbetslöshetsersättning minskar myndighetens utbetalningar betydligt.
Medan den totala arbetslösheten, enligt SCB, hittills i år ökat med 70 000 personer, har de med rätt till inkomstrelaterad ersättning bara ökat med 20 000 personer hittills under 2009.
Arbetsförmedlingens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen stannar därför vid årets slut på 20 miljarder kronor. Det är närmare 4,2 miljarder kronor mindre än regeringens beräkningar i budgeten, skriver Arbetsförmedlingen i sin prognos för utbetalningarna.
– Det är väldigt många ungdomar som inte uppfyller arbetsvillkoren för a-kassa. Vi ser ett nytt mönster utan tvekan, som vi måste hålla koll på. Vi kan inte bygga prognoser om framtiden på gamla tal och trender, säger Clas Olsson.
Under 2010 spår myndigheten att kostnaderna för försäkringen stiger till 27 miljarder, men även det är betydligt mindre än i tidigare prognoser.
– I december kommer en ny prognos över arbetsmarknadsutsikterna för 2010 och 2011 som ger en lite ljusare bild av utvecklingen på arbetsmarknaden än tidigare prognoser, säger Clas Olsson.
En annan viktig förklaring till mindre kostnader i förhållande till budgettilldelningen är att antalet personer som får aktivitetsstöd under andra halvan av 2009 blir 10 000 färre varje månad jämfört med tidigare prognoser.
Kostnaderna beräknas vid årets slut därför till 10,2 miljarder, som är drygt 2,3 miljarder lägre än budgetanslaget.
Anslaget för kompletterande aktörer, bland annat externa jobbcoachföretag, stannar vid 4,4 miljarder vilket är uppemot 2,7 miljarder kronor lägre än regeringens beräkningar.
Det beror på att upphandlingen av coacherna försenades kraftigt, och inte kom i gång förrän i augusti, och uppsägningar av kontrakt som fick effekten att färre tjänster upphandlades än beräknat.
Staffan Thulin
staffan.thulin@riksdagen.se