bostad | 2 februari 2010
Med en rödgrön regering kommer det att bli klart svårare för hyresgäster att ombilda till bostadsrätt. Kommunen ska också ges möjlighet att öronmärka hyreshus som aldrig kan ombildas.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har nu enats om ett gemensamt bostadspolitiskt program, som ska ligga till grund för regeringens politik vid ett maktskifte. Och i flera avseenden kan man säga att det åtminstone för Socialdemokraternas del handlar om en vänstersväng.
Borta är alla tidigare referenser till att partiet ska bejaka att många vill äga sitt boende. Nu är det framför allt hyresgästerna man vill satsa på.
- Vi behöver en rivstart för en social bostadspolitik. Vi har en totalt annan syn på politiken än den frånvaro som präglat den borgerliga bostadspolitiken, sade Mona Sahlin (S) vid en pressträff under tisdagen.
De rödgröna pekar på vidden av den svenska bristen på bostäder: I 124 av landets kommuner råder i dag brist, och bristen är som störst i storstäderna och på universitetsorterna.
Och oppositionen pekar tydligt ut bristen på statlig bostadspolitik som en av de avgörande faktorerna bakom att så få bostäder byggs.
Under perioden 2003 – 2006, då Göran Persson var statsminister, påbörjade 127 000 bostäder. Och under tidsperioden 2007 – 2010 räknar Boverket att det endast kommer att påbörjas 83 000 bostäder.
- Det kommer att krävas stora statliga investeringar i bostadsbyggandet under lång tid framöver. Det rör sig om en satsning som påminner om miljonprogrammet, men det ska byggas ekologiskt hållbart, sade Vänsterpartiets Lars Ohly.
Enligt det rödgröna dokumentet ska det byggas 12 000 hyresrätter per år under nästa mandatperiod. Och från och med år 2016 vill de tre oppositionspartierna att det byggs hela 40 000 nya bostäder varje år, där en majoritet av dem ska vara hyresrätter.
- Bostadsbristen ska byggas bort, slår Maria Wetterstrand, MP, fast.
För att åstadkomma detta vill de tre återinföra stora investeringsstöd, som är kopplade till krav på rimliga hyror och låg energiförbrukning.
- Man måste bygga biligare och smartare, så att inte detta investeringsstöd går till de som bygger, utan till de som bor, säger Ohly.
Dessutom vill man även sänka fastighetsskatten för flerfamiljshus.
Behovet av renoveringar av det befintliga beståndet är också stort. Enligt en sammanställning som Hyresgästföreningen har gjort är 650 000 lägenheter i miljonprogrammet i behov av upprustning. Av dessa är det 350 000 som har akuta renoveringsbehov, och behöver rustas under de kommande fem åren. S, V och MP vill därför utöka dagens ROT-avdrag samt införa ett helt nytt stöd till renovering av miljonprogramsområden.
Exakt hur mycket pengar de rödgröna ska anslå till kommande bostadsbyggande är ännu inte klart, men de ska lämna besked i samband med vårbudgeten i april.
En annan punkt på deras program handlar om minskad segregation. De rödgröna vill se mer kompletteringsbebyggelse, obligatorisk bostadsförmedling, fler kooperativa hyresrätter samt nya begränsningar när det gäller ombildningar: I stället för dagens två tredjedels majoritet vill de rödgröna se tre fjärdedels majoritet. Man vill också se ett stärkt minoritetsskydd för de kvarboende samt möjlighet för länsstyrelserna att stoppa ombildningar av allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter, om fastigheterna säljs till underpris.
En helt ny punkt, om de rödgröna vinner valet, är att kommunerna ska få möjligheter i detaljplan eller genom markanvisning föreskriver en viss upplåtelseform.
- Tanken är att dessa hyresrätter aldrig ska kunna ombildas, så att hyresgästerna sitter tryggt, säger Lars Ohly, V.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se