Förslaget innebär bland annat att grunderna för direktstödet ska ändras successivt under åren efter 2013 och bli enhetliga för hela unionen. I stället för att använda summan av historiska bidrag som beräkningsgrund för stödet ska det i framtiden betalas ut som ett stöd per hektar, enligt förslaget. Ett skäl till förändringen är att minska gapet i stödet mellan EU-länderna, så att de länder som får lågt stöd i dag får mer i framtiden, enligt EU-kommissionären Dacian Ciolos.

Förslaget innebär också att och inget jordbruksföretag ska kunna få mer än 300 000 euro i stöd. Stödet ska dessutom bara gå till aktiva jordbrukare.  Den svenska regeringen har tidigare varit skeptisk till att sätta ett tak på bidraget. Skälet är att den regeln kan kringgås och därmed bli uddlös genom att ett företag delas upp.

Kommissionens föreslår också att 30 procent av stödet ska gå till metoder som gynnar miljön och klimatet. EU-länderna ska även få möjlighet att föra över 10 procent av direktstädet till insatser för landsbygdsutveckling.

Dessutom lanserar EU-kommissionen ett extra stöd till unga lantbrukare – de under 40 år – som etablerar sig i branschen. Stödet ska betalas ut under de första fem verksamhetsåren.

Förhandlingarna om jordbrukspolitiken kommer att pågå parallellt med medlemsländerna överläggningar EU:s långtidsbudget. Kommissionen har tidigare föreslagit att jordbrukspolitiken ska få kosta totalt 435 miljarder euro under åren 2014-2020. Merparten, 317 miljarder euro, avser den del som omfattar direktstöden till lantbruket.