EU-kommissionen lägger fram ett förslag om totalt 31,7 miljarder euro för att knyta samman lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler i Europa till ett enhetligt transportnät (TEN-T). Kommissionen vill även förbättra transporter över gränserna till länder utanför unionen.

Ryggraden i förslaget är ett nytt stomnät för järnvägen. De högst prioriterade projekten delas in i tio så kallade korridorer. En av dessa är en satsning på Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.

Därmed binds Helsingfors samman i vad som brukar kallas den botniska korridoren samman med Åbo, Stockholm, Malmö och slutpunkten Valletta på Malta.

Övriga satsningar som handlar om Sverige är järnvägssträckorna Malmö-Göteborg, Malmö-Stockholm samt Malmbanan från Luleå till Narvik i Norge.

Investeringarna ska användas bland annat till att bygga bort flaskhalsar som olika spårbredd på järnvägarna i olika länder. I dag finns sju olika spårvidder i Europa.
Ett annat inslag är att knyta samman olika transportmedel. I dag har endast 20 av de största flygplatserna i EU och 35 av de viktigaste hamnarna direktanslutning till järnvägsnätet.

Med EU-kommissionens förslag till långtidsbudget länkas 83 av de största hamnarna samman med olika järnvägs- och vägförbindelser. De 37 största flygplatserna får järnvägsförbindelser till större städer.

– Det är ett förslag från kommissionen, men det har tagits fram i väldigt nära samarbete med medlemsländerna, sade Ioannis Gheivelis, handläggare på kommissionens generaldirektorat för transportfrågor när han var i Sverige för att presentera förslaget.

Icke desto mindre är det nu som förhandlingarna inleds med medlemsländerna både om vad som prioriteras och finansieringen. Men infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd verkar nöjd.

– Efter en snabb genomläsning kan vi konstatera att Sverige fått gehör för flera av de frågor vi drivit. Flera för Sverige betydelsefulla infrastrukturlänkar har inkluderats i det europeiska transportnät som det är möjligt att söka medfinansiering för, säger hon.

Förhandlingarna beräknas ta minst ett och ett halvt år. Det nya stomnätet finansieras till 20 procent med EU-medel. Men EU-andelen kan öka till 40 procent eller mer om det anses speciellt viktigt ur ett europeiskt perspektiv, som exempelvis gränsöverskridande järnvägsprojekt.

Infrastrukturpaket anses vara nödvändigt för en effektiv ekonomi, när passagerartransporterna väntas öka med 50 procent och godstransporterna med 80 procent till år 2050. Det beräknas även bidra till en minskning av växthusgaserna med 60 procent.