VISION ÅR 2050

Inga nettoutsläpp av växthusgaser

Skogen ska utnyttjas för att binda mer kol. På så sätt kan små utsläpp från industrin och utsläpp inom jordbrukssektorn jämnas ut och slutsumman för utsläppen bli noll.
Men regeringens nollvision kräver fortsatt tolkning, enligt Naturvårdsverket som har i uppdrag att ta fram en plan för hur visionen ska uppnås. Två huvudalternativ ska analyseras under 2012, ett utan utnyttjande av en internationell utsläppsmarknad, ett som inkluderar utsläppsmarknaden.

MÅL ÅR 2020

50 procent förnybar energi

År 2010 kom 47,2 procent av energianvändningen från förnybara källor, enligt Energimyndighetens nationella lägesrapport från november 2011. År 2009 var andelen 47,3 procent.

10 procent förnybar energi i transportsektorn

Andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken var år 2010 5,7 procent, enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2011. Totala siffran för transporter är 7-8 procent, enligt Energimyndighetens lägesrapport.

20 procent effektivare energianvändning

Enligt en prognos från Energimyndigheten år 2010 ska energiintensiteten minska med drygt 13 procent mellan basåret 2008 och år 2020. Energieffektiviteten räknas ut genom att sätta förbrukad energi i relation till BNP. De stora effektiviseringarna infaller först efter 2020, enligt prognosen.

40 procent minskning av klimatutsläpp från den ickehandlande sektorn, det vill säga verksamheter som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter.

Den exakta tolkningen av vad målet innebär är inte avgjord av regeringen, enligt Lars Westermark, enhetschef vid Naturvårdsverket, bland annat eftersom basåret är 1990, men handeln med utsläppsrätter infördes först år 2005.
Bedömningen är ändå att etappmålet är möjligt att nå.

PRIORITERINGAR PÅ SIKT

Värme
Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara avvecklad år 2020.

Energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler minskade med åtta procent mellan år 1995 och 2008. Andelen direkt användning av fossila bränslen minskade från 20 till knappt 5 procent under samma period, enligt Energimyndighetens rapport Energiindikatorer 2011.
Målet kan nås före år 2050 enligt studier, men är beroende av teknikutveckling. Det skriver Naturvårdsverket i sitt underlag till rapporten Färdplan 2050.

Transporter
Sveriges fordonsflotta bör vara oberoende av fossila bränslen år 2030.

År 2010 kom 92 procent av energin till transporterna från olja eller naturgas, enligt Energimyndighetens statistik.

El
Beroendet av kärnkraft och vattenkraft bör minska genom att kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans ska svara för en betydande del av elproduktionen.

År 2010 var 56 procent av elproduktionen från förnybara källor, varav 46 proent från vattenkraft, enligt Energimyndighetens statistik.

Fossil energi
Sverige ska verka för att en av de planerade CCS-pilotanläggningarna, finansierade via EU kopplas till svensk basindustri.

Flera orsaker ligger bakom att detta inte gått i lås, enligt näringsdepartementet. Det ena är att EU-definitionen av CCS kräver att koldioxiden transporteras via rör till förvaringen, ej via exempelvis båt vilket skulle passa de svenska förhållandena med stora avstånd.
Det andra är att utsläppshandelsdirektivet är anpassat efter att CCS-tekniken ska användas på fossila bränslen, ej bioenergi, viket missgynnar Sveriges skogsindustri.

Förnybar energi
Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020.

Elcertifikatsystemet förlängdes till och med år 2035, efter riksdagsbeslut i maj 2010. Målet om en ökning av förnybar el med 25 TWh utgår från år 2002. Proposition 2009/10:133.

Utvidgad marknad för elcertifikatsystemet till fler länder.

I december 2011 blev det klart med en gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad. Proposition 2010/11:155.

Ta tillvara möjligheten att inom EU:s förnybarhetsdirektiv låta andra länder finansiera investeringar i förnybar elproduktion.

Länder inom EU ska kunna tillgodoräkna sig investeringar i förnybar el i andra EU-länder när de ska leva upp till direktivets produktionsmål för år 2020. Kräver mellanstatliga avtal. Systemet är i startgroparna, men Luxemburg ska ha hört av sig till svenska näringsdepartementet.
Sverige bör ha tillräckligt med plats för vindkraft för att kunna ingå avtal med andra länder, enligt Klaus Hammes på Energimyndigheten.

Vindkraften ska år 2020 ha planmässiga förutsättningar för 30 TWh, varav 20 till land och 10 till havs.

Ansvaret för hur målet ska uppnås, det vill säga att 30 TWh vindkraft finns inritad i samhällsplaneringen, har ännu inte fördelats på länen. Den tidigare metoden för de regionala planeringsramarna behöver först uppdateras, enligt Energimyndighetens vindkraftsenhet.

Ska 30 TWh-målet kunna nås till år 2020 behövs bland annat en snabbare tillståndsprocess och ökade ekonomiska incitament för att bygga vindkraft till havs, enligt Energimyndigheten.

30 TWh innebär att antalet vindkraftsverk behöver öka från knappt 900 till 3 000-5 000.

Dubbelprövningen för vindkraft avskaffas.
Kommunerna får medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som prövas enligt Miljöbalken, det vill säga större vindkraftverk eller vindkraftsparker.

Klart efter riksdagsbeslut i maj 2009. Proposition 2008/09:146.

Förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftsparker till havs bör studeras särskilt.

Naturvårdsverket har i en rapport med tre andra myndigheter sett över möjligheten att etablera vindkraft i Natura 2000-områden, däribland till havs. Rapporten presenterades i december.
Boverket presenterade 2010 en rapport om vindkraft till havs.

Det är dyrare att bygga vindkraft i vattenområden än på land, men elcertifikatsystemet gör ingen skillnad på land eller vatten. Därför finns det i dag ingen ekonomi i att bygga svensk vindkraft till havs, enligt Energimyndighetens vindkraftsenhet som anser att det behövs regeländringar.

Nationalälvarna och övriga namngivna älvsträckor ska fortsatt skyddas från utbyggnad.

Älvarnas skydd i miljöbalken kvarstår.

Kärnkraft
Kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd ska kunna ges för att ersätta nuvarande reaktorer.
Avvecklingslagen avskaffas.

Klart efter beslut i riksdagen i juni år 2010. Proposition 2009/10:172.
En utredning tillsätts för att utforma en kärnkraftslagstiftning som ger förutsättning för kontrollerade generationsskiften.

Utredningen avslutad (SOU 2009:88) och låg till grund för den nya kärnkraftslagen.
Kärnkraft ska inte få några statliga subventioner.

Enligt ett riksdagsbeslut ska regeringen återkomma med lagförslag eller andra åtgärder som försäkrar detta. Enligt regeringens planerade propositioner ska regeringen återkomma i ärendet den 20 mars.
Frågan om det obegränsade skadeståndsansvaret utreds i samband med utredningen om en ny kärnkraftslagstiftning.

Riksdagen har beslutat om en ny lag innebär obegränsat skadeståndsansvar vid olyckor samt krav på att en reaktorägare har tolv miljarder kronor tillgängliga för skadestånd. Ansvaret gäller inte ett moderbolag. Lagen har ännu inte trätt i kraft.
Proposition 2009/10:173.

Försöket att lösa upp samägandet av de svenska kärnreaktorerna fullföljs.

Förhandlingarna med kärnkraftsbolagen strandade under 2010. Regeringen anser att ägarna själva har ett ansvar att skapa branschetiska regler för att minska risken att samägandet leder till konkurrensproblem. Inom svensk kärnkraft finns tre storägare: Vattenfall, Fortum och Eon.

Torv
Sverige bör verka för att IPCC och EU:s regelverk återspeglar att torv kan användas med positiv nettopåverkan på klimatet.

Energimyndigheten tog fram ett underlag som skulle användas för att påverka FN:s klimatpanel IPCC och EU så att torv inte ska klassas som ett fossilt bränsle. Myndighetens slutsats i rapporten var dock att regelverk och ramverk ger mycket små möjligheter för detta. (Torv 2010, Produktion, användning, miljöeffekter, i samarbete med SCB)

Effektiv energianvändning
Femårigt program för effektivare energianvändning. Tillförs 300 miljoner årligen.

Regeringen tillförde 300 miljoner kronor per år 2010-2014, utöver pågående insatser.

STYRMEDEL

Grundläggande är generella ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt, internationell utsläppshandel och elcertifikat för förnybar el.
De ekonomiska styrmedlen bör stegvis utvecklas och undantag i möjligaste begränsas, med beaktande av risken för koldioxidläckage och näringslivets konkurrenskraft.

Skyddandet av näringslivets konkurrenskraft är ofta orsaken bakom potentiellt miljöskadliga subventioner. Det konstaterar Naturvårdsverket i rapporten Potentiellt miljöskadliga subventioner. Ett problem är att analysen av subventionernas konsekvenser bristfälliga, enligt myndigheten.

KONTROLLSTATION

Regeringen genomför en kontrollstation för klimat- och energiöverenskommelsen år 2015.