17 års arbete inom skolan eller vården – så ser den genomsnittliga riksdagsledamotens yrkesbakgrund ut, enligt Riksdag & Departements kartläggning.

– Det är väntat att det är 17 års erfarenhet eftersom snittåldern i riksdagen är 47 år och snittåldern för att komma in i riksdagen ligger runt 41 år, säger Patrik Öhberg vid Göteborgs universitet som forskar om politikers yrkesbakgrund.

De två yrkesgrupper som totaldominerar i riksdagen är skola och vård – det som traditionellt sett betraktats som den offentliga sektorn. Skolan eller vården toppar inom alla partier utom i Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Inom Centerpartiet hamnar kategorin ”Övrigt” högst upp – primärt yrken som är svåra att definiera – och industrijobb är mest populärt inom Sverigedemokraterna.

Förutom skola och vård är industriarbetare och journalister två grupper som har stort inflytande i riksdagen. Patrik Öhberg ser en förklaring till att lärare söker sig till riksdagen.

– Det är ett yrke där man har en vana att tala inför folk och har en verbal förmåga i debatter. De ser sig nog som lämpade för uppgiften, vilket också de som rekryterar dem gör, säger han.

Patrik Öhberg är noga med att påpeka att det kan finnas en viss osäkerhet i att mäta politikers yrkeserfarenhet. Han har själv fått fram resultat där politiker som kan betraktas som proffspolitiker – alltså en bakgrund inom politik eller opinionsbildning – inte själva uppfattar sig som just proffspolitiker.

Samtidigt ser han både för– och nackdelar med att komma in i riksdagen efter att först ha haft ett vanligt yrke.

– Jag har pratat med politiker som säger att när man har ett annat yrke utanför riksdagen är det lättare att behålla integriteten. Ett annat yrke kan också ge sakkunskap.

– Samtidigt behöver det inte vara dåligt att ha en bakgrund som heltidspolitiker, det finns forskning som visar på att de har värdefull kunskap om det politiska spelet, säger han.

Jonas Carlsson

Anders Orrenius