Lagförslaget innebär att teleoperatörerna blir skyldiga att lämna ut uppgifter om abonnemang, exempelvis namn, telefonnummer och ip-nummer, även vid brott som enbart ger böter. I dag ställs hårdare krav och det misstänka brottet måste ge fängelse för att uppgifterna ska lämnas ut.

Bakgrunden är det är svårt att bekämpa vissa brott på internet, och genom att sänka kravet blir det lättare för polisen och åklagare att komma åt exempelvis  förtal på internet samt grooming – där pedofiler försöker få kontakt med barn via nätet, enligt regeringen.

I propositionen föreslår regeringen en rad andra ändringar om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, då polisen i en brottsutredning kartlägger data- och teletrafiken. I dag kan polisen använda två lagar för att få tillgång till uppgifterna från teleoperatörerna – lagar som ställer helt olika krav när det gäller vilka brott som omfattas och kontroll av domstol. 

Regeringens förslag innebär att hemlig övervakning enbart ska regleras i rättegångsbalken.  Därmed ska domstol ge tillstånd för övervakningen, vilket ska ge en mer rättssäker hantering.
Samtidigt byggs reglerna i rättegångsbalken ut så att teleövervakningen får ske även om det inte finns en skäligen misstänkt person. Målet är att utreda vem som kan misstänkas för ett brott, men förutsättningen är att det gäller ett brott som kan ge minst två års fängelse.

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli i år. Samtidigt införs en ny lag som tydligare reglerar när trafikuppgifterna får hämtas in i polisens eller tullens spaningsarbete för att hindra och förebygga grova brott. Enligt den lagen får myndigheterna själva besluta om när övervakningen ska ske. Men Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska i efterhand kontrollera att allt har gått rätt till. Lagen är tidsbegränsad, och gäller till och med december 2013, i väntan på ett politiskt beslut om en rad andra närliggande lagar, bland annat om buggning, ska bli permanenta.