– Teknikutvecklingen gör att det blir irrelevant att koppla avgiften till apparaten, som man gör i dag. Det säger Berit Högman (S), ordförande i kulturutskottet.
Den som har en tv-mottagare i Sverige måste enligt lagen betala radio- och tv-avgift. I år ligger den på drygt 2 000 kronor per år.

Tack vare en mycket hög betalningsvilja – cirka nio av tio svenskar betalar licensen – drar Radiotjänst in sju miljarder kronor varje år, pengar som går till programverksamhet.

Fördelen med dagens system är att det också ger public service ett oberoende, genom att pengarna kommer direkt från tv-tittarna, inte från politikerna.
Men den tekniska utvecklingen håller på att springa ifrån tv-avgiften.

Allt fler ifrågasätter att avgiften är knuten till själva apparaten när konsumenterna också kan se på tv via nätet eller i mobilen. Många tv-tittare som inte väljer SVT:s program undrar också varför även de måste vara med och bekosta public service.

– Dagens system är i upplösning. Teknikutvecklingen går fort. Nu måste processen börja för att se över hur vi ska finansiera public service framöver, säger Andreas Carlson, kulturpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Senare i vår ska kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tillsätta en ny public service-utredning, som ska staka ut villkoren för SVT, SR och UR efter 2013, då dagens sändningstillstånd går ut. Kulturutskottet vill nu att denna utredning också ska se över finansieringen.

Att i stället bekosta public service via skattsedeln avfärdades av en utredning, som kom så sent som 2008.

De negativa aspekterna vägde över, ansåg utredaren: Antingen måste skatten höjas med sju miljarder eller pengarna omfördelas inom kulturbudgeten eller tas från annan statlig verksamhet.

Dessutom pekade utredningen på att oberoendet skulle urholkas om anslaget bestäms politiskt i den ordinarie statsbudgeten.

– Då kan det uppfattas som att politiken styr tillgången till resurser efter vad man för tillfället tycker om programproduktionen, säger Annika Qarlsson, (C), suppleant i kulturutskottet.

Ett annat finansieringsalternativ som både Centern och Kristdemokraterna lyfter fram är att ta ut en public service-avgift av alla skattebetalare, på samma sätt som sker med begravningsavgiften.

Motivet är att detta skulle skapa en stabil finansiering och samtidigt ett oberoende, då inte pengarna kommer direkt från statens budget.