- Jag ser inte att kulturministern har ett så starkt mandat för att begränsa sponsringen av SVT bland de övriga borgerliga partierna. Och det är inget parti utom Moderaterna som talar om en avsmalning av utbudet, säger hon till Riksdag&Departement.

Redan nu har det kallats för ”slaget om public service”. Under våren ska regeringen sjösätta den utredning som ska utarbeta villkoren för sändningstillståndet under perioden 2014-2019.

Mycket står på spel. Den kommande public serviceutredningen ska bland annat ta ställning till finansiering, innehåll, konkurrensvillkor och tekniska frågor.

Som Riksdag & Departement berättade om i måndags finns det för första gången en majoritet i riksdagen för att regeringen ska utreda alternativa finansieringsformer för public service. I en värld av play-kanaler och mobil-tv håller dagens system med tv-avgifter, som är kopplade till själva tv-apparaten, på att spela ut sin roll, anser kulturutskottet.

SVT:s vd Eva Hamilton håller med dem som säger att systemet på sikt måste reformeras och hon efterlyser en breddning av tv-avgiften. Men i stället för att finansiera public service via skattsedeln anser hon att även den som äger dator eller mobiltelefon borde betala avgift till SVT.

I en debattartikel under tisdagen föreslår Hamilton att regeringen ska utreda om även internetanvändare ska betala en avgift för möjligheten att se public service-tv på nätet.

- I ett perspektiv nio år framåt så kommer finansieringen av public service att behöva moderniseras, men vi har tid att göra en noggrann och klok prövning eftersom den nuvarande radio-och tv-avgiften fortfarande står mycket stark, säger hon.

Hamilton tror att det hela kommer att sluta med att vi får en modifierad tv-avgift, där alla som tar emot SVT i någon form betalar en avgift. På detta sätt kan vi få in mer pengar till public service än i dag och slipper höja dagens tv-avgifter.

Tyskland har redan beslutat att införa en sådan teknik från 2013, och Österrike, Schweiz och Finland har liknande planer.

Eva Hamilton passar samtidigt på att såga Lena Adelsohn Liljeroths tankar om att public service i högre grad ska ägna sig åt att sända det som de kommersiella kanalerna väljer bort. Det svenska språkområdet är för litet för att vi ska lita på att marknaden ”tar hand om” bevakningen av exempelvis nöje och sport.

- Ett smalare public service påverkar genomslaget också för de program man vill värna. De bästa manusförfattarna, de bästa debattörerna och de mest aktuella politikerna söker sig till de program och de kanaler som lockar en stor publik.

SVT-chefen känner också att den införda obligatoriska förhandsprövningen av nya tjänster hos public service-företagen är ett exempel på hur regeringen försvårar för public service. Hade dessa regler funnits i dag hade vi inte kunnat införa SVT-play utan att fråga om lov, säger hon.

- När det gäller förhandsprövning har den svenska regeringen gått längre än vad man behövde. Även om det handlar om ett EU-påbud så finns det ett stort mått utrymme av nationellt självbestämmande som skulle ha kunnat tillämpas här, säger Eva Hamilton.

Även om svensk public service trots allt står starkt kämpar många europeiska systerföretag i motvind. Efter att ha satt agendan och dominerat tv-utbudet i 60 år har man hamnat på defensiven, berättar Ingrid Deltenre, chef för EBU, de europeiska public service-kanalernas organisation, som medverkade på public service-dagen i Stockholm under tisdagen.

Kommersiella företag vinner samtidigt alltmer terräng, medan anslagen till public service minskar i de flesta av Europas länder.

- Vi ser ett virus som sprider sig över Europa, ett smittsamt virus som kommer från ett kortsiktigt tänkande och från politiker som inte värnar om public service, säger Ingrid Deltenre.