EU-parlamentet har session...
Krav på politisk handling mot bluffande företag
Många väljer att inte anmäla
● Exakt hur många som utsätts för fakturaskojerier varje år vet ingen. Många företagare tycker det är pinsamt att bli lurade och väljer att inte anmäla, men Svensk Handel uppskattar att den här typen av bedrägerier omsätter 1,2 miljarder om året.
● Uppfinningsrikedomen i branschen är omfattande. Ett bolag erbjuder exempelvis abonnemang på Svensk Handels varningslista över blufföretagen (som finns att tillgå gratis på nätet).
Källa: Svensk Handel
I ett brev till näringsminister Annie Lööf varnar Svensk Handels vd Dag Klackenberg för bedrägerierna. Dessvärre är trenden ökande. I somras fick Svensk Handel in uppåt 200 anmälningar i veckan från utsatta företagare.
Inte sällan består skojeriet i att en företagare blir uppringd av en aggressiv telefonförsäljare som erbjuder reklamplats på internet. Trots ett ”nej tack” kommer en faktura någon vecka senare. När företagaren vägrar betala fakturan (som ofta håller sig runt 5 000 kronor) kommer hot om inkasso, Kronofogden eller stämning.
I det läget är det inte ovanligt att företagaren ger upp och betalar, inte minst av rädsla för att hamna i Kronofogdens register och därmed få sin kreditvärdighet ifrågasatt.
– För många småföretag kan checkkrediten hänga på om man har en betalningsanmärkning eller om det finns en ansökan om betalningsföreläggande. Det är detta vi vill åt, att blufföretagen kan hota med en anmälan och sedan få betalt, säger Dag Klackenberg.
Organisationens förslag går ut på att småföretag i det här sammanhanget ska behandlas på samma sätt som privatpersoner. En privatperson som får en oskälig faktura kan till skillnad från företagaren åberopa ångervecka och kräva en skriftlig bekräftelse vid köp som sker på telefon.
Dessutom anser Svenska Handel att någon form av beloppsgräns bör införas hos Kronofogden innan uppgifterna blir offentliga. De företag som i dag väljer att ta strid mot skojeriet riskerar en anmälan hos Kronofogden.
Det är inte första gången som frågan om bluffakturor hamnar på politikernas bord.
Redan 2005 uppmanade riksdagen den dåvarande regeringen att presentera ett lagförslag om att företag som skickar ”uppenbart ogrundade” fakturor skulle bli skadeståndsskyldiga. Tre år senare lades skrivelsen till handlingarna utan åtgärd.
Före detta näringsministern Maud Olofsson lovade 2008 krafttag mot skojerierna, men inget hände.
– Det var anmärkningsvärt när Maud Olofsson på sitt hurtfriska sätt lovade att återkomma, men aldrig gjorde det. Mitt brev till Annie Lööf är ett sätt att påminna om att vi vill ha en reaktion, säger Dag Klackenberg.
En förklaring till det svala politiska intresset tror han är att detta är en fråga som skär genom flera departement. Både närings-, justitie- och finansdepartementet har åsikter om fakturorna.
Trots allt är Dag Klackenberg optimistiskt och tror att en politisk lösning nu kan vara på gång. Hur lång tid det kan ta vågar han däremot inte gissa.
Under hösten har 18 motioner från samtliga partier lämnats in angående bluffakturorna. Och justitieminister Beatrice Ask förklarade i slutet av november i riksdagens kammare att alla är medvetna om problemet och att det finns ett engagemang för att lösa frågan
Organisationen Svensk Handel kräver besked om vad regeringen tänker göra åt problemet med bluffakturor som drabbar företagare. Hittills har inget hänt och problemet är större än någonsin.
I ett brev till näringsminister Annie Lööf varnar Svensk Handels vd Dag Klackenberg för bedrägerierna. Dessvärre är trenden ökande. I somras fick Svensk Handel in uppåt 200 anmälningar i veckan från utsatta företagare.
Inte sällan består skojeriet i att en företagare blir uppringd av en aggressiv telefonförsäljare som erbjuder reklamplats på internet. Trots ett ”nej tack” kommer en faktura någon vecka senare. När företagaren vägrar betala fakturan (som ofta håller sig runt 5 000 kronor) kommer hot om inkasso, Kronofogden eller stämning.
I det läget är det inte ovanligt att företagaren ger upp och betalar, inte minst av rädsla för att hamna i Kronofogdens register och därmed få sin kreditvärdighet ifrågasatt.
– För många småföretag kan checkkrediten hänga på om man har en betalningsanmärkning eller om det finns en ansökan om betalningsföreläggande. Det är detta vi vill åt, att blufföretagen kan hota med en anmälan och sedan få betalt, säger Dag Klackenberg.
Organisationens förslag går ut på att småföretag i det här sammanhanget ska behandlas på samma sätt som privatpersoner. En privatperson som får en oskälig faktura kan till skillnad från företagaren åberopa ångervecka och kräva en skriftlig bekräftelse vid köp som sker på telefon.
Dessutom anser Svenska Handel att någon form av beloppsgräns bör införas hos Kronofogden innan uppgifterna blir offentliga. De företag som i dag väljer att ta strid mot skojeriet riskerar en anmälan hos Kronofogden.
Det är inte första gången som frågan om bluffakturor hamnar på politikernas bord.
Redan 2005 uppmanade riksdagen den dåvarande regeringen att presentera ett lagförslag om att företag som skickar ”uppenbart ogrundade” fakturor skulle bli skadeståndsskyldiga. Tre år senare lades skrivelsen till handlingarna utan åtgärd.
Före detta näringsministern Maud Olofsson lovade 2008 krafttag mot skojerierna, men inget hände.
– Det var anmärkningsvärt när Maud Olofsson på sitt hurtfriska sätt lovade att återkomma, men aldrig gjorde det. Mitt brev till Annie Lööf är ett sätt att påminna om att vi vill ha en reaktion, säger Dag Klackenberg.
En förklaring till det svala politiska intresset tror han är att detta är en fråga som skär genom flera departement. Både närings-, justitie- och finansdepartementet har åsikter om fakturorna.
Trots allt är Dag Klackenberg optimistiskt och tror att en politisk lösning nu kan vara på gång. Hur lång tid det kan ta vågar han däremot inte gissa.
Under hösten har 18 motioner från samtliga partier lämnats in angående bluffakturorna. Och justitieminister Beatrice Ask förklarade i slutet av november i riksdagens kammare att alla är medvetna om problemet och att det finns ett engagemang för att lösa frågan
Bluff och bedrägeri
Varför tror godtrogna svenskar att alla våra politiker är Guds bästa barn, då även de kan tillhöra dom allra värsta, och gömma sig bakom sin trygga fasad, exv. kommunpolitik och status.
Jag anser att även kommunpolitiker ska synas mer på djupet
v g lämplighet att företräda oss medborgare, särskilt viktigt om de beter sig privat, som en psykopat och bedragare. Kommunpolitiker borde synas hur de beter sig inom sin privata sfär på sin fritid, och tvingas avgå om de beter sig kriminellt i samhället, t ex belastar domare, Tingsrätt, Hovrätt, försäkringsbolag, Rättskyddet, Kronofogden.
Polisen gör heller ingenting för att skydda sina utsatta medborgare. Fram för bättre lagar där bluffaren istället tvingas betala det osanna fakturabeloppet, samt skadestånd. Straffen behöver bli strängare för att stoppa bedrägliga verksamheter, ifall bluffaren i sin privata verksamhet försöker tjäna pengar på andras utsatthet, genom att försöka skrämma andra att betala. Ska en person tillåtas ockupera och ha friheten att inta en annan människas liv i flera år utan att straffas och förbjudas?
Skriv ny kommentar
Användarvillkor
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget.
» Fullständiga villkor




Ralph Hermansson
