- Vi sänder ut en klar signal till dem som funderar på att fuska med ersättningen: gör inte det! Ni kommer att hamna i bekymmer. Vi har nu muskler som vi inte haft tidigare, säger Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson.

De musklerna består bland annat av ett utvecklat IT-system som ska göra det lättare att hitta misstänkta fuskare. Dessutom kommer samverkan att intensifieras med övriga myndigheter, bland dem Socialstyrelsen, Polisen och Skatteverket. Utöver det blir det också tätare kontroller och nya rutiner.

De avslöjanden av fusk som kommit fram under senare tid är ingen slump. Och enligt Dan Eliasson kan vi räkna med att åtskilliga fler fall av fusk kommer att avslöjas framöver.

Just nu har Försäkringskassan initierat utredningar mot över 20 assistansbolag som har 800 brukare och omkring 2 500 anställda assistenter. Misstankarna rör i första hand själva bolagen, inte brukarna.

Anledningen att just assistansersättningarna har hamnat i fokus är att det finns tecken på att fusket ökar inom den kategorin. Dessutom är ersättningsbeloppen generellt sett högre här samtidigt som flera människor är iblandade. Det finns också tecken på att organiserad brottslighet förekommer i en del fall.

- Fusket skadar legitimiteten för både välfärdspolitiken och för Försäkringskassans operativa verksamhet. Det är det yttersta skälet till att vi lägger ner tid på detta, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).

Hur omfattande fusket med assistansersättningar verkligen är vet ingen. Men Dan Eliasson uppskattar att det rör sig om ”hundratals miljoner kronor” varje år.
Förra året krävde Försäkringskassan tillbaka omkring 320 miljoner kronor. Mellan tummen och pekfingret brukar ungefär hälften av de återkrävda beloppen betalas tillbaka.

Uppskattningsvis betalar Försäkringskassan ut runt 16 miljarder kronor varje år på felaktiga grunder. Grovt räknat består en tredjedel av pengarna av medvetet fusk, en tredjedel av oavsiktliga fel och en tredjedel av misstag som personal på Försäkringskassan har begått.