Vårdnadsbidraget är den reform som enligt Socialdemokraterna utgör det största hindret för ökad jämställdhet. Arbetarrörelsens ekonomiska råd har kartlagt de kommuner som haft vårdnadsbidrag under hela 2009. Slutsatsen är att det är kvinnorna som är de stora förlorarna på reformen.

Nästan 8 procent av barnen i dessa kommuner är hemma med vårdnadsbidrag. I mer än nio fall av tio är det just kvinnorna som söker och beviljas vårdnadsbidraget. I genomsnitt innebär det ett inkomstbortfall på över 10 procent för dem, medan de män som tar ut bidraget drabbas av en marginell inkomstminskning.

Det är mest lågavlönade kvinnor som får vårdnadsbidraget, vilket enligt rapporten bara befäster inkomstgapet mellan könen och ökar kvinnornas beroende av en försörjande man.

- ,Kvinnors ekonomiska oberoende från män är det viktigaste för att uppnå ökad jämställdhet. Nu ökar det i stället, säger Socialdemokraternas jämställdhetspolitiske talesperson Claes Borgström.

- ,Reformen cementerar uppfattningen att det är kvinnorna som ska ha ansvaret för barnen. Det motverkar också regeringens eget tal om en arbetslinje, säger han.

Även jämställdhetsbonusen får underkänt av Socialdemokraterna. Den har enligt rapporten inte haft någon noterbar effekt alls. Därför är hela reformen att betrakta som pengar kastade i sjön.

Jobbskatteavdraget är en annan reform som enligt rapporten får negativa konsekvenser för jämställdheten. Avdraget har haft effekten att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat.

R&,D: Men regeringen har pekat på att ett lågavlönat vårdbiträde nu har omkring 1 ,500 mer i månaden efter skatt. Det måste väl stärka kvinnornas position?

- Men klyftorna ökar ändå mellan män och kvinnor. Eftersom män generellt tjänar mer, får de också mer i plånboken.

- ,Sedan tror jag nog att det är en missuppfattning att alla vill ha mer i plånboken. Att tjäna mer till priset av till exempel sämre välfärd eller färre kolleger inom vården tror jag inte alls att alla ställer upp på, säger Claes Borgström.