Att spå ekonomi är svårt. En del är så skeptiska till konjunkturprognoser att de menar att det är lika bra att säga att tillväxten nästa år blir densamma som i år. Men den metoden hade slagit väldigt fel om den använts när finanskrisen blossade upp i fjol.

Hur som helst tycks det finnas ett mönster vid ekonomiska kriser. När ekonomerna ser att krisen kommer är det svårt att förutse kraften i den. Därför blir prognoserna ofta för optimistiska. Sedan följer en intensiv period då prognosmakarna tävlar om att hitta den absolut mörkaste svarta nyansen. När den resan når sin botten brukar prognoserna ha blivit alltför pessimistiska.

Efter en stunds eftertanke bär det sedan iväg uppåt i prognosvärlden. Där verkar vi vara nu. Flertalet har reviderat upp prognoserna.

Detta nummer av Riksdag &, Departement speglar på många sätt de alltmer optimistiska tongångarna över konjunkturen. Även Anders Borg är mer hoppfull nu. Bland annat väntas arbetslösheten inte stiga fullt lika mycket som han tidigare trodde.

Där får han medhåll av Arbetsförmedlingen som skruvar ned sin prognos för kostnaderna för arbetslösheten.

Aktiemarknaden som, i den bästa av världar, är förutseende, har sedan länge räknat med bättre tider. Det innebär också att de statliga bolagen har blivit mer värda. Regeringen har tidigare sagt att privatiseringsplanerna är lagda på is på grund av finanskrisen. Men nu är exempelvis aktiekursen för Telia Sonera på samma nivå som när regeringen sålde aktier i bolaget förra gången.