Tidigare i höstas lade EU-kommissionen fram förslaget om en skatt på finansiella transaktioner inom EU. Motivet är att finanssektorn ska vara med att betala för det stöd som den har fått från samhället genom åren. Skatten kan även generera stora intäkter som ska delas mellan EU och medlemsländerna, enligt kommissionen.

Men för att göra verklighet av planerna krävs att ministerrådet är enigt i sitt beslut.

På tisdagen diskuterades förslaget bland EU:s finansministrar och även om några länder, exempelvis Finland, vill att EU går vidare med förslaget så finns ingen enighet då flera länder är emot.

Finansminister Anders Borg upprepade den svenska regeringens motstånd mot skatten och fick stöd av Storbritannien.

– Jag har svårt att acceptera att vi mitt under en ekonomisk kris i EU ska diskutera en skatt som det inte finns enhällighet om. Vi måste ställa oss frågan om det är bästa sättet att använda vår tid, sade den brittiske finansministern George Osborne under mötet.

En invändning från motståndarna är att en skatt som inte är global riskerar att flytta finanstransaktioner och jobb till länder utanför EU. Både Sverige och Storbritannien anser att en finansskatt är bra men bara om den införs på global nivå. Men motståndet mot en sådan internationell skatt är stort bland annat från USA.

George Osborne såg en risk i att finansskatten leder till att hundratusentals jobb försvinner inom EU. Och han menade att det är märklig att länderna först gör allt för att öka tillväxt och sysselsättning och sedan diskuterar ett förslag som leder till motsatsen. Han ifrågasatte även om det blir bankerna som betalar skatten i slutänden och menade att notan hamnar hos kunderna.

Den brittiske finansministern pekade också på att det inte handlar om en konflikt mellan länder i eurozonen och övriga EU, eftersom även länder med euron som valuta är skeptiska.

– Vi bör lägga förslaget åt sidan då det inte finns något som ens liknar enhällighet, sade Osborne.

Slutsatsen från mötet är att EU ska försöka komma till ett snabbt avslut – oavsett i vilken riktning det går. Frågan ska diskuteras vidare i en expertgrupp i december. Därefter är det Danmark som blir ordförandeland efter årsskifte som bestämmer om nya expertmöten ska hållas eller om frågan ska upp på politisk nivå.