I lördags blev biståndsminister Gunilla Carlsson (M) intervjuad i Ekots lördagsintervju och gav besked om hur hon vill fortsätta reformeringen av det svenska biståndet. Hon sade bland annat att hon vill slopa det svenska budgetstödet, icke öronmärkta pengar direkt till mottagarlandets statskassa. Dessutom tyckte Gunilla Carlsson att det var för mycket ”prat” i det svenska biståndet, och för lite handling.

Désirée Pethrus (bilden) reagerar nu starkt på biståndsministerns senaste utspel.

- Jag blev förvånad, förvirrad och beklämd över vad biståndsministern sa och undrar vad hon vill med biståndet med detta inlägg och med biståndet, säger hon till Riksdag & Departement.

Sverige ger i dag cirka 1 miljard i budgetstöd, och i dagsläget är det fyra afrikanska länder som är mottagare av detta stöd; Tanzania, Moçambique, Mali och Burkina Faso. Det är detta stöd som nu Gunilla Carlsson vill slopa. I stället för att Sverige ska ge bilateralt budgetstöd vore det bättre om denna stödform bedrivs av multilaterala organisationer som EU eller FN, anser biståndsministern.

Men till skillnad från Moderaterna anser Kristdemokraterna att de finns fördelar med att Sverige fortsätter att ge budgetstöd direkt till mottagarländerna. Désirée Pethrus igen:

- Det är då man kan ställa krav på att dessa länder ska reformera och exempelvis bekämpa korruption. Det finns ett ganska starkt regelverk om hur man använder sig av budgetstöd i dag. Och OECD:s organ DAC, som ger rekommendationer kring bistånd, anser att budgetstödet ändå har fler fördelar än nackdelar. Det är därför jag menar att man inte kan kasta ut barnet med badvattnet, säger hon.

Sverige vill också påverka länders interna strukturer, men det gör vi inte genom katastrofstöd eller annat ad hoc stöd, säger Pethrus, som anser att budgetstödet är en viktig del om Sverige vill påverka långsiktigt.

- Det märkliga är att Gunilla Carlsson i intervjun säger att budgetstödet bör gå genom EU i stället, till samma länder. Men EU har ju ingen bra kontroll på biståndet. Där har ju vi bättre ordning. Så man kan ju inte tycka mottagarländer är korrupta och dåliga bara om de får bistånd via Sverige men OK om de får stödet genom EU, säger Pethrus.

I just de länder som Sverige har gett budgetstöd finns det faktiskt bevis på att det skett framsteg. Désirée Pethrus hänvisar till FN:s rapport om millenniemålens resultat från 2011, som visar att de länder som får budgetstöd av Sverige också gjort framsteg på exempelvis området skolgång för barn. 

- Jag tror det är Tanzania som nu helt i princip genomfört allmän skolgång på grundskolenivå. Och deras ekonomiska utveckling förbättras. Så man kan inte säga att det är status quo precis i dessa länder.

Frågan om att slopa det svenska budgetstödet är inte alls förankrad hos de övriga allianspartierna, anser Kristdemokraterna, som inte ser denna fråga som avgjord.

Hon reagerar också på biståndsminister uttalanden om att det är för mycket ”prat” i biståndet.

- Gunilla Carlsson sade att arbetet mot hiv/aids är ”pratbistånd”. Men varje människa som blir räddad, hur kan vi kan säga att det är "pratbistånd". Man blir ju ganska upprörd. Och demokratistöd, där pratar vi mycket, är det också pratbistånd?

- Jag blir förvånad över den negativa synen som Gunilla Carlsson har på sitt eget ansvarsområde, säger Désirée Pethrus.

Tycker du att Gunilla Carlsson är rätt person att vara biståndsminister?

- Det är hon, förutsatt att hon arbetar i enlighet med alliansens gemensamt utstakade politik. Viktigt är väl att hon själv tror på det uppdrag hon fått. Om hon gör det, det kan bara hon själv svara på.