Lärarlyftet, som syftar till att ge Sveriges lärare kompetensutveckling, kostar drygt en halv miljard kronor och betalas ut i form av statsbidrag.  När systemet är fullt utbyggt 2016 kommer 880 miljoner kronor om året att investeras.

Dessutom kommer satsningar på naturvetenskapliga ämnen att prioriteras. Det blir också fler platser på yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningar och på stärkt elevhälsa.

När det gäller universitet och högskolor kommer bland andra läkar- och civilingenjörsutbildningarna att byggas ut samtidigt som utbildningar inom humaniora, juridik, teologi och samhällsvetenskap får höjda ersättningsbelopp.
Reformen kallades ”historisk” av utbildningsutskottets ordförande Margareta Pålsson (M).

- Vi får nu ett nytt betygssystem på plats med tidigare kunskapskontroller. Så småningom blir det också fler nationella prov som är ett ovärderligt sätt att komma åt betygsinflationen, sade hon.

Oppositionen delade inte hennes entusiasm. Socialdemokraternas Mikael Damberg hade svårt att förstå regeringens prioriteringar.

- Regeringen valde att lägga 5,4 miljarder kronor på sänkt krogmoms när vi har sjunkande skolresultat och skyhög arbetslöshet. Vi inom socialdemokratin väljer att investera dessa 5 miljarder på utbildningssystemet i stället, sade han.

Han kritiserade också regeringens i hans tycke bristande visioner. Det som regeringen stämplar som flum kan mycket väl vara en nyckelfaktor för att lyckas med framtidens utbildningar.

- Det handlar inte bara om pengar. Det handlar också om målsättningar och vart vi ska med utbildningspolitiken, sade han.

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca tyckte också att regeringen snålar för mycket på utbildningsområdet och ville se fler utbildningsplatser på både komvux och inom yrkeshögskolan under nästa år. Satsningen är extra viktig eftersom ungdomsarbetslösheten är så hög.

- Vi föreslår också ett nytt statsbidrag på 1 miljard kronor till de skolor som har störst behov, sade hon.

Tina Acketoft (FP) menade att en enad regering står mot en splittrad opposition.

- Oppositionens roll är som vanligt att överträffa regeringen med att skjuta till mer resurser. Men det finns en risk att man då till slut hamnar med Svarte Petter, sade hon.

Sverigedemokraternas Richard Jomshof var en av flera som talade sig varm för ett återförstatligande av skolan. Däremot var han den ende som pekade på invandringen som orsak till sjunkande svenska skolresultat.

- Många av skolproblemen finns i invandrartäta förorter. Ett minskat inflöde är ett sätt att få bättre skolresultat.